Shopping :D

Idag har jag vart och shoppat hela dan och sedan vart på trevlig middag. Skönt att vara hemma igen! Eller ja inte riktigt hemma ännu men iaf hemma från bushen där jag firade jul. Nu är jag helt slut i hela kroppen så ska bli skönt att sova ut.

Snart är det ju nyår också. Har inte bestämt vad jag ska göra men blir antagligen lugnt med familjen. Är inte så festsugen. Blir så mycket sånt annars och nu är ju vännerna på annat håll :( Lovet är ju till för att vila ut i vilket fall som helst så försöker verkligen ta till vara på den möjligheten nu.

Usch det var inte mycket kul jag hade att skriva idag. Händer liksom inte så mycket här. Inte mer än vanligt att jag tänker på honom och funderar på hur det ska gå osv. Man kan verkligen överanalysera saker till tusen. Inte bra! Speciellt eftersom det man kommer fram till oftast inte stämmer överens om med den andres avsikt och oftast kanske inte ens den andra personen har någon avsikt med det de säger och gör *suck* Man får nog försöka tänka mindre, leva livet och se vart det tar en bara. Just nu är jag ju rätt nöjd ändå. Man kanske skulle ge nåt nyårslöfte föresten...

Komplicerat kärleksliv

Ja då var det flera dagar sedan man skrev. Har ju vart i obygden nästan en vecka. Verkar dock vara fler bloggare som tagit julledigt. Har iaf haft det grymt skönt. Åkte bort för att ta det lugnt och koppla av och det är precis det jag har gjort nu. Sovit massa och försökt att inte tänka på något jobbigt. Så nu blir det väl till att ta tag i pluggböckerna snart igen :(

Pratade med honom i förrgår och det var trevligt. Han verkade iaf tycka det var trevligt att snacka så det kändes bara bra som vanligt. Dock något frustrerande när man inser hur bra vi klickar när det inte verkar bli något mer. Vi kan liksom snacka i timmar och allt bara flyter. Känner också att han lockar fram mina bästa sidor. Inte ofta man känner sådär med någon och när jag tänkt efter nu vet jag inte om jag gjort det med någon annan än senaste exet :( Funderar också på om jag nånsin klickat så med någon fast vänskapligt.. inte vad jag kan komma på tyvärr, men det kanske bara är tecken på brist till riktigt nära vänner eller vad vet jag.

Tänkt rätt mycket på exet nu också. Blir ju så när man är hemma och allting påminner om det förflutna. Vet inte om jag nånsin kommer kunna glömma och komma över. Känns som jag aldrig kommer kunna träffa honom och att det skulle kännas normalt.. men man får väl hoppas att det kommer hända, men just nu känner jag inte att jag kommit över honom. Var dum nog att läsa gamla mail härrom dagen som drog upp massa gamla minnen och man har ju en tendens att lyfta upp en person till skyarna och glömma allt dåligt.

Så mitt kärleksliv är väl inte det bästa för tillfället men känner ändå hopp. Vem vet en dag kanske han tar sitt förnuft till fånga eller så kanske mina känslor svalnar. Kanske är det inte meningen att vi ska va tillsammans och kanske skulle det aldrig funka men man får ju aldrig veta om man aldrig får testa och det är sådant som är frustrerande!!

En god jul? Eller ångestframkallande dagar?

Ja då var allla julklapparna köpta. Blev rätt bra till slut. Har firat lilljul idag och fått massa trevliga saker :D Händer inte så mycket här så har inte så mycket kul att skriva.

Känner mest att det är jobbigt att vara hemma. Finns inget som drar mig längre. Personerna (familjen) är det i sig inget fel på, men att se hur allt förfallit sen jaag flyttade är inte kul. Får bara så dåligt samvete så det som ska bli en kurerande lugn period när man åker hem blir aldrig det längre. Utan bara ångest och dåligt samvete framkallande.

Känns som att min mamma snart kommer bli utbränd eller nåt. Sen min bror började plugga får hon definitivt ingen hjälp hemma längre och så fort jag är hemma hör jag sura miner från sambon. Tycker om honom annars men vet inte om han är bra för henne längre. Klarar inte av att höra dem bråka och också se hur mamma jobbar med allt, så när jag kommer hem blir det bara att hjälpa och fjäska allt jag kan för att göra henne glad. Det i sin tur får mig också att må dåligt av att jag flyttat och bara kan göra henne glad några ggr om året. Som det är nu vill jag dessutom inte hem och då skulle tillfällena minska ännu mer.

När jag är hos pappa känner jag bara varje gång hur jag mer och mer hamnar utanför hans liv. Känner mig inte delaktig och får aldrig reda på nåt. Jag känner mig delvis ersatt och nu är tom bilderna på mig och lillebror nedtagna och ersatta av "nya familjen". Kanske är det mitt fel och kanske borde jag göra mer åt situationen men vet inte om det hade funnits intresse från hans sida heller. Nej längtar hem gör jag tyvärr aldrig längre. Mår bara dåligt

R.I.P. Flisan

Tyvarr blir nog detta inlagget utan svenska bokstaver. Sitter vid min brors dator och vet ej hur man far till det tyvarr. Har iaf kopt nastan alla julklappar idag. Gick riktigt bra. Var pa stan fran 11-19 typ. Fixat julgran ocksa. Vi har vart riktigt duktiga. Nu ska bara alla julklappar slas in. Imorn ska jag till pappa och baka pepparkakor och fira lilljul.

Laste tyvarr att lilla Flisan (http://tidigmamma.blogg.se/) somnat in igar. Samtidigt som jag forstas blev ledsen kandes det anda bra att det gick fort pa slutet sa att hannes lidande inte blev alltfor langt. Har foljt med i bloggen lange och hoppats att detta inte skulle behova handa!! Mina tankar gar forstas till hennes foraldrar som har varit sa starka genom allt som hant.

I ovrigt tanker jag forstas mycket pa honom och vad som ska handa och det som hant. Dessutom blir det manga tankar pa exet ocksa nu nar man ar hemma sa kommer alla minnen upp. Sa sjukt manga saker jag saknar ocksa och det kanns jattejobbigt. Ofta for att jag kanner mig sa ensam ocksa nar jag ar hemma. Tidigare hade jag alltid honom, men nu ar det inte langre roligt att vara hemma. Inget som drar mig hit. Snart ett ar av ensamhet. Det tar sa pa mig. Jag vill ma bra! Forsakt allt for att gora det aven ensam. Funkar ratt bra men det ar ju nagot som saknas...

Svårt att inte va kär

Ja då var man hemma då. Iaf lite mer tillgång till dator, men har ändå fullt upp de närmsta dagarna. Imorn ska jag typ köpa alla julklappar :S

Idag träffa jag honom en snabbis igen. Känns mest jobbigt för det påminner mig om beslutet jag borde ta. Men vet fortf inte alls hur jag vill göra. Ena stunden när jag är arg och frustrerad så vill jag bara skriva allt till honom så han ska fatta hur illa han gör mig. Vissa stunder tvivlar jag på vad jag sysslar med. Vet ju hur många problem det kan bli mellan oss liksom, men ändå känns det ändå som att det är värt det. Inte ofta man träffar någon som man klickar sådär med. Och ibland känns det som att jag kan vänta hur länge som helst. Bara forts som det är nu och hoppas på att han kommer falla så hårt för mig att det inte längre ska spela någon roll att jag inte är kristen.

Tänkte på det när han va hos mig i tisdags att jag känner att jag blir annorlunda med honom. Inte att jag inte är mig själv men jag känner mig mer social, glad och bara blir en bättre människa liksom. Han har fått mig att växa så mycket de senaste månaderna på så många sätt. Gjort mig mer tolerant och fått mig att våga testa nya saker och han har bara fått mig att må bra. Vet inte hur den här hösten hade vart om jag inte lärt känna honom.

Drömde om honom inatt tror jag eller så var det igår natt. Minns dock inte vad, Inatt vakna jag två ggr i dröm där jag rev citron ha ha. Kanske borde be någon analysera mina drömmar. Det är kul att jag minns så mycket av mina drömmar hela tiden. Igår drömde jag något om ormar också tror jag. Usch!

Hur ska jag fånga honom? Sumpade planen

Nu har de hämtat min dator så kommer nog inte va så bra på att blogga de närmsta dagarna :(

Fegade ur igår iaf, men hade en trevlig kväll. Lagade mat tillsammans och snackade och då kom vi in på förhållanden osv. Om man ska vara rak och ärlig och varför folk gör som de gör osv. Var ju egentligen läge där att komma över till det jag ville snacka om, men ville inte göra det så tidigt på kvällen...

Sedan skulle jag lära mig att dricka te. Var trevligt men då kom vi in på helt andra ämnen så det inte alls blev så lätt. Efter det spelade vi TV-spel och att från det komma in på allvarligt samtal var ju kanske inte det lättaste.

Ska för visso inte skylla ifrån mig. Mest beror det väl på att jag är så rädd att förlora det vi har. Har tänkt och tänkt, men det känns som jag inte kommer längre. Jag vill någonting som jag inte vet hur jag ska uppnå. Alla förslag känns som de kommer att misslyckas liksom.

Fundera på om jag skulle maila honom för då kan jag verkligen få ner allt jag vill säga och har tid att formulera det på rätt sätt och han har tid att tänka, men o andra sidan tror jag det leder till att hans förnuft kommer råda. Varför är jag egentligen rädd att han ska följa sitt förnuft. Vill ju inte han ska ta ett förhastat beslut och sen ta tillbaka det heller. Känns som sagt som att det blir fel hur jag än gör. Någon som har ett bättre förslag??

Svårt val

Drömde att mitt ex smsade mig inatt. Inte kul, men nu när jag kom ihåg det och att det var en dröm kändes det väldigt bra. Tror aldrig jag läste vad han skrev så det får jag aldrig veta. Med tanke på att jag tänker på honom rätt ofta så hade det känts för jävligt om han smsat. Att veta att båda forts drömma om nåt snart ett år efter som aldrig kan bli, nej jag vill hellre tro att han är lycklig och aldrig tänker på mig.

Har tyvärr fortf inte kommit fram till vad jag ska göra ikväll, men jag får väl först se om vi ses över huvud taget, men ja det är ju nästan bestämt iaf. Många som tycker jag borde snacka med honom iaf så vi får se vart det lutar. Känner jag mig själv bestämmer jag mig nog för att göra det, men fegar ur när det väl gäller för rädsla att förlora honom, men vi får väl se...

Känner att jag måste få tillbaka den positiva stämningen kopplat till honom. Kan inte bara se detta som ett problem liksom. Jag vill bara gå runt och le som jag brukar göra när jag tänker på honom. Det är då jag har stört chans att fånga honom. Inte när jag blir nere och bitter över att livet är orättvist.

HJÄLP! Prata eller inte prata det är frågan

Nu har jag rådfrågat min äldre killkompis som säger att jag inte borde ta det där samtalet. Känner mig rätt förvirrad nu. Han sa att det bara kommer förstöra allt och att jag borde vänta lite till om det är det här jag vill. Och jag kan hålla med honom till viss del, för jag vet inte om jag tror att samtalet kommer ha en positiv utgång, mer än att det kanske blir lättare för mig. Alltså jag tror inte det kommer leda till att han bara säger Ok ne men vi kan väl bli tillsammans då. Fast o andra sidan kanske han får info han inte är medveten om heller..

Nu har vi ju liksom bestämt att vi ska ses och på ett sätt hade det vart skönt att få ur sig det där man känner. Man ångrar ju bara det man inte gjorde och tänk om det skulle leda till något gott. Eller ska jag tänka om igen och ta det där fysiska första steget istället? Fast även om han skulle nappa på det tror jag ändå han skulle dra sig ur i slutänden så vete fan om det skulle vara så bra.

Jag vet ju att jag kan vänta ett tag till.. eller så har jag en plan på att kanske träffa andra och om chansen öppnar sig vara öppen för den, men då gäller det bara att kunna vara så diskret att han inte får reda på att man träffar andra också :P Man vet ju aldrig man kanske hittar någon fin, icke kristen kille he he.

O andra sidan känns det som att situationen börjar bli ohållbar när jag känner att jag är så på för att få honom att fatta att jag inte framstår i den dager som skulle få honom att falla för mig. Fast på sätt o vis har han nog redan fallit, men det kanske skulle behöva bli ännu djupare för att få honom att ändra sig. Problem problem...Vill inte att det ska glida ur mina händer nu.

Möte på gång - hur ska det gå?

Nu har jag fått samtal från budfirman som hämtar min datorn imorn kväll :S Så nu måste jag planera vad jag behöver göra med den nu innan de hämtar den *suck* Borde väl försöka spara ner alla bilder och sånt där antar jag *orka*

Sedan tog jag mitt mod till fånga och smsade honom och frågade om vi kunde ses i veckan innan vi åker hem. Ikväll va inte bra för honom så antagligen blir det imorn. Usch börjar bli nervös. Borde inte bli det för vi har ju träffats så här förut, men ja dels för vad jag ska säga och hur jag ska säga det och att det ska bli lämpligt tillfälle och allt det där. Sen ska jag helst komma på något trevligt vi kan göra innan så det inte blir alltför stelt. Inte för att det brukar vara det iofs, samtidigt som det ska va möjligt att ledas in på mer seriöst ämne *suck*

Kommer väl säkert ses, ha det trevligt som vanligt och jag kommer bli frustrerad över att han inte bara kan följa sina känslor och så kommer jag fega ur för att jag inte vill förstöra något mellan oss och fortsätta hoppas på att det finns en liten chans...Forts följer

Horoskop och separationsångest

Lite scary. Läste mitt horoskop på facebook idag:

Sagittarius: You keep trying to express to someone how you feel, but the words aren't coming to you. Try writing things down and you'll get your point across..

Så det är väl dags att snacka med honom nu, på ett eller annat sätt. Vet ej om de menar att jag ska maila honom eller liknande eller bara först skriva ner allt jag vill säga, men det har jag i princip redan gjort. Ja det får lösa sig.

Har ringt och pratat med datorsupporten nu och de kommer hämta min dator inom 3 dagar *panik* Separationsångest. Vill inte vara utan den, men ska den krångla så här så kommer den snart ge mig en hjärtinfarkt också så det är väl bäst så. Ska försöka maila alla viktiga mail och spara alla bilder etc i eftermiddag dock. Usch och tvi! Mycket man ska hinna med :(

Borde jag framföra mina känslor nu?

Usch idag känner jag mig inte alls på humör. Massa att göra, datorn krånglar och det känns som han håller på att glida ur händerna på mig. Den senaste veckan har i det avseendet inte vart speciellt bra även om det hände mycket annat trevligt under den gångna veckan.

Börjar fundera på om jag ska snacka med honom eller ej, men ja mina känslor finns ju kvar. Nu när vi inte umgåtts så tight den senaste veckan kanske det blir konstigt, men vill inte heller att vi bara ska glida isär från varandra pga undvikande för att det blir för jobbigt med känslorna. Känns som man iaf borde snacka nåt om det. För jag vill ju gärna va vän med honom om han verkligen bestämt att det inte kan bli något och att han står för det.

Det ska faktiskt bli skönt att komma här ifrån och slippa dessa problem, men det känns tråkigt med. Speciellt tråkigt om man ska behöva förlora honom nu. Vi som har så mycket gemensamt osv. Det bästa hade såklart varit om det  kunde bli nåt mer, men ahh begriper mig inte riktigt på honom. Antagligen tycker han också att det blivit för jobbigt mellan oss. Vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Om jag ska försöka ta kontakt i veckan så att vi ses och kan prata eller låta det vara upp till honom att skriva till mig. Lurigt...

Mina tankar går till Felicia och hennes anhöriga

Vart lite dålig på att skriva nu, men det har inte hänt så mycket spännande denna helg tyvärr. Inte ens snackat på msn med honom sedan vi träffades kort i fredags. Suck. Ja ja. Tråkigt att det snart är jullov och man reser från varandra för jag hade nog velat tala allvar med honom innan dess.

Tänkte idag skicka mina tankar till Felicia (och hennes anhöriga) på en av mina favoritbloggar (http://tidigmamma.blogg.se/) för det gör mig så ont att se ett litet barn lida så. Cancer är en fruktansvärd sjukdom och när den drabbar barn är det bara för jävligt! De har ju inte gjort något ont så att de kan förtjäna det! Att förlora sitt barn är nog det hemskaste en person kan vara med om (tror jag för jag har ingen erfarenhet) och när de dessutom ska behöva lida.. ja usch vill inte ens tänka tanken och önskar att ingen skulle behöva hamna i den situationen! Hoppas verkligen hon kan få en så bra sista tid i livet som möjligt!

Nej nu väntar sängen!

Bloggen - Min egen psykolog

Det smärtar mig att två personer sm egentligen vill ha varandra själva ser till så att det inte blir så. Det får mig att misströsta kärleken och livet. Men jag vill bara inte gå ner mig igen. Tänker inte få tankar om att livet suger osv. Gäller att tänka positivt och tänka på allt underbart bra i livet man har också. För jag ska inte dit ner igen där jag va när jag började blogga för att bli av med mina problem. Är förvånad över hur bra det faktiskt funkat. För sedan jag började blogga har jag mått så sjukt mycket bättre.

Kan förstås må ännu bättre men känner verkligen att jag kommit ett steg åt rätt riktning och man har alltid utvägen att kunna skriva av sig här när man har något man tänker alltför mycket på. För tänker för mycket gör jag alldeles säkerligen. Saker och ting kanske inte så så komplicerat som man tror. Och folk kanske inte tänker igenom sina handlingar och tänker på hur andra kommer tolka dem. För tänker jag efter gör jag säkert samma misstag själv.

Nattliga tankar om kärlek

Hm känner att jag är på lite dåligt humör. Har iaf bestämt mig för att jag ska försöka snacka med honom nu och säga vad jag känner. Om hur jag uppfattar situationen och att jag tycker det är jobbigt när han inte är tydlig mot mig. Eftersom jag gillar honom så mycket osv. Jag kan inte gå runt och hoppas på saker i all evighet. Hoppas bara jag får chansen snart innan vi åker hem.

Han är på fest i huset idag så har sagt att han kan passera mig på vägen hem, vilket jag inte tror han kommer göra. För han kommer va artig och tro att jag sover. Men i själva verket har jag och en kompis kollat på kärleksfilm och undrat varför inte killar är som på film och lyssnat på snyftig musik och hoppats vi också ska träffa nån snart ha ha. Man gör inte det när man är så här va? Ha ha ha.

Kan man inte bara hoppas över det här stadiet med struligheter och gå rätt på det bra. För jag hoppas och tror fortf att det kan bli vi två en dag. Jag kanske är dum och patetisk, men vet hur bra det hade funkat. Och den här känslan har jag haft innan, med mitt ex. Mycket som påminner så mycket om hur det var med honom. Där tog det tre år innan det blev något. Så länge tänker jag inte vänta denna gång, men jag hade rätt och vi blev det perfekta paret som jag alltid sa att vi skulle bli. Låt mig få ha rätt denna gången med!

Tecken på sexbrist?

Tror jag börjar känna av den där sexbristen nu. När man återigen vaknar av sexdrömar och börjar fundera på att bara ge sig ut att hitta nåt för en natt. Även om jag vet att det egentligen inte är det jag är ute efter nu. Även om jag vet att det kanske inte är så bra för mig. Att det kanske bara är tecken på frustration eller tecken på att jag är lite nere för att jag inte kan få den killen jag vill ha.

Har ju redan testat att glömma folk genom att ha sex med andra. Vet inte om det funkat så bra. Delvis i vissa fall, men jag kanske skulle ha kommit över dem ändå. Oftast resulterar det bara i nya känslor för någon annan istället. Ja man kanske skulle haft en kk, men vete fan om det skulle va nåt för mig. Vet hur lätt jag får känslor för folk och det vill man ju inte i det läget.

Usch nu känns allt bara lite hopplöst. Vill ha nåt annat roligt i mitt liv. Behöver nåt utöver honom som kan göra mig glad liksom. För snart kanske jag inte kan forts hoppas och då vill jag inte bli nere igen. Vill inte dit igen!

Träffade honom idag iaf och det bara stinger till i hjärtat. Det kommer snart bli för jobbigt. Varför söker han sig till där jag är? Varför skriver han till mig på msn på nätterna? Fan! Låt mig få falla på riktigt eller lämna mig ifred. För just nu vet jag inte om vi bara kan vara vänner om det nu är det han är ute efter. Ge mig inte fler tecken på intresse, som får mig att hoppas på något som aldrig verkar kommma hända!

Längtar efter sängen!!

Hemkommen efter en rätt seg tentafest. Tentan avklarad föresten :D Godkänd och allt. Firade med ryggbiff och klyftpotatis. Mumma!! Förfesten var trevlig om än lugn. Blev dock inte bättre sen. Lite synd. Hade nästan kunnat tänka mig att hångla med nån annan, men hade nog behövts snyggare killar och mer alkohol. Meningslöst att stanna tills de stänger om man inte har kul så längtan efter sängen tog över.

Får se vad som händer i helgen nu. Hade gärna träffat Han, men tyvärr verka han rätt upptagen. Har bjudit in honom att sova imorn eftersom han ska på fest i bygnaden men ha ha det lär nog aldrig hända tyvärr. Blä!! Kommer något nånsin hända. Vill inte va negativ så får väl säga: klart det kommer hända! Han gillar mig och kommer inte kunna motstå mig länge till trots sin tro!

Nej nu längtar jag efter en stor varm härlig säng! Min med andra ord. Hade inte vart fel med sällskap, men det blir en annan dag. Gonatt!

Lyckan med att vara kär

Usch börjar bli nervös inför tentan jag skall iväg på alldeles strax, är bara rädd för att få blackout liksom. Ska festa till det ordentligt ikväll efteråt iaf. Funderar fortf fram och tillbaka på om jag ska låta mig ragga upp nåt annat. Fan! Jag vill vänta men ändå inte. Tycker på nåt sätt ändå han är värd det. Att vänta alltså. Antingen får han ge mig tecken på att det är kört eller att det leder någonstans.

Om jag blir stressad och får blackout idag så är det iaf bara att sluta ögonen och se honom framför mig. Det gör mig lugn och få mig att le. Perfekt när man är stressad, ledsen eller något annat. Jag forts drömma och hoppas. En dag kanske det blir vi...

Hur jobbigt det än kan vara att vara kär så är det ändå den härliga känslan som överväger och gör det värt att ge sig ut och låta sig själv falla. Den som får mig att fortsätta vänta och hoppas...

Dags att ge upp?

Idag är en sådan dag när jag funderar på att ge upp allt hopp med honom, men det går ju så upp och ner. Kände lite samma sak för två veckor sedan och sen dess har det ju hänt massor och förra veckan va ju super och vi träffades varje dag. Och när det känns som det går lite framåt är man bara så kär och galen och vill aldrig någonsin ge upp och kan vänta hur länge som helst.

Tänker på han i massor nu och funderar mest på hur tusan jag ska våga ta det där första steget på bästa sätt och på det sättet som kommer leda till mest gensvar och till det gensvaret jag vill ha. Försöker jag snacka med honom är jag rädd att hans förnuft styr och då kommer han följa sina bestämde principer. Skulle jag istället försöka ta fysiskt initiativ (kyssa honom) tror jag att hans känslor skulle styra istället, men då är det istället risk att han tar tillbaka det i efterhand när hans förnuft tänkt över det hela. Så det känns kört hur jag än gör.

Är bara så himla kär i honom. Vet inte ens när jag senast kände lika starkt för någon. Har för visso vart kär i två andra personer i år, men tror faktiskt inte det var på samma sätt för med dem fanns det inte lika mycket gemensamt och sådär. Förvisso är det ju massa problem med detta också, men tycker bara vi funkar så bra tillsammans och har massa gemensamma intressen och sådär.

Usch inser ibland hur mina blogginlägg låter. Typ en 15åring som skriver, men för er som inte läst innan så måste ni veta att det är en starkt kristen kille jag är kär i och då kan man inte göra hur som helst. Inte han heller tydligen eftersom han låter min tro bestämma fast han faktiskt gillar mig. Mer kärlek, mindre problem tack!

 

Ska jag våga hoppa?

Ja nu har jag vart lite dålig att skriva de senaste dagarna. Det mesta kuliga händer ju på helgerna och nu är det tyvärr mest tentaplugg för min del. Så på kärleksfronten inget nytt. Snacka lite med honom igår bara, men inte mycket mer som hänt. Hade lite trevlig sexdröm igårnatt som jag vakna ur när klockan ringde. Då vart man ju något irriterad, men hann leka lite medan mobilen snooza he he.

Enl råd från kompis tycker hon att jag ska se till att bjuda hem honom, förföra honom ha ha och sen försöka få honom att sova över här igen.. Hm frågan är om det är lättare än att få till en kyss eller nåt sånt. Känns bara som man verkligen vill ha rätt situation osv om det ska bli en kyss, men någon sådan blir väl aldrig så det gäller väl bara att våga, hoppa och så får det bära eller brista ;-)

Man vill ju inte riskera att fastna i the friendzone heller ha ha, men vet inte om man kan göra det och forts som vi gör även om inget för visso har hänt mellan oss, men det känns ändå hela tiden som en spänning man nog inte har med vanliga killkompisar iaf. Så störande, vill få det goda utan att behöva utsätta mig för det jobbiga :P

Varför blir aldrig One Night Stands något mer?

Har funderat på en sak rätt länge som någon kanske kan ge svar på. Hur kommer det sig att folk är så negativa till att leda ett one night stand vidare till någonting mer. Uppenbarligen är man attraherade av varandra (förhoppningsvis) och om man dessutom har det trevligt och typ ligger och snackar sen halva natten och har massa gemensamt och bara får ett flyt i diskussionen och det känns som man klickar. Varför är det så förbjudet att ses igen och lära känna varandra bättre?

Hur tänker sig alla dessa människor att man ska träffa folk då? Det är ju inte så att man går ut på krogen för att snacka med folk. Ja iaf framstår man då antingen som någon som försöker få till ett (kvart i två)ragg eller att man är lite psyko. Iaf inte som att man är ute efter ett seriöst förhållande. Det måste ju trots allt finnas grymt många singlar som faktiskt vill träffa någon och som egentligen vill ha mer än ett ONS.

Har frågat en kille innan som sa att om en tjej är lätt att få hem kan man lika lätt förlora henne sen. Så bara för man har ONS så är man en otrogen typ? Eller vad? Uppenbarligen tycker man själv det är ok med ONS och man ser väl inte sig själv som den otrogne,lätta typen eller? Är det inte lite underligt? Eller någon som har en bra förklaring? Det lustiga med historien är föresten också att killen som sa detta till mig själv träffade sin nuvarandra flickvän genom ett ONS och hon sen hörde av sig ;-) Så det kanske inte är så illa ställt trots allt...

Nu är man bronsfitta då

Inatt var det alltså 3 mån sen jag fick till det. Vart väl inte så mycket raggning igår. Vi va peppsom fan men när vi kom vidare på fest med de vi skulle ut med va de typ nyktra så det kändes rätt b. Kom ner på klubb 50 min innan de stängde. Lite tråkigt, men jag fick iaf dansa lite med han och det kändes bra som vanligt. Vi utbytte blickar och leende som vanligt.

Lite roligt för jag tror han blev lite svartsjuk igår eller så inbillar jag mig bara. Va en kompis till en kille i hans klass på festen. Han hamna bredvid mig på mellanfesten och han verka ju rätt intresserad av mig och sådär. Så när vi kom ner på dansgolvet fick jag frågor om vad denna främling hette eftersom jag suttit bredvid honom, men det hade jag ju inte frågat. He he undrar varför han ville veta det liksom. Ja han verka faktiskt lite sotis så som det framstäldes. Man får hoppas iaf :P

Efterfesten blev iaf lika lugn som förfesten så där hände inget upphetsande direkt. Hemma vid 5 men det var riktigt trevligt ändå.

Sista chansen

Har räknat efter och kommit fram till att det faktiskt var natten mellen 8-9 Sept jag senast fick till det. Vilket gör att jag har denna kvällen med på mig ha ha. Men räknar ju med att träffa killen jag faktiskt vill ha och där blir det nog inte sex. För mig skulle bara något litet vara ett stort framsteg där. Är iaf pepp på att gå ut nu. Lite lagom berusad. Får se vad det leder till om jag gör bort mig eller vad fan som händer. Måste snart ta några små steg för att något ska hända.

Få ett slut

Argh kommer snart ge upp. Personen jag ville träffa igår dök förstås inte upp och jag som seriöst funderat på att försöka ta ett första steg igår, men nej då. Blir bara så förbannad och frustrerad ska det hålla på så här i all evighet. Vi har trots allt hållt på så här i en månad nu. Pallar snart inte mer. Det är inte så jävla kul att va helt galen i någon som inte tydligt kan visa att det inte kommer bli nåt eller bestämma sig för att vilja ha en. Måste jag behöva ställa honom mot väggen och ge honom ett ultimatum!?

För detta börjar snart göra ont när det känns som han leker med mitt hjärta. Han vet hur mycket jag gillar honom och ändå gör han inget för att hjälpa mig. Vi är ju trots att så jäkla nära varandra och ses/snackar varje dag. Han måste ju bry sig om jag mår dåligt liksom. Jag är ju bara så jävla kär och det är helt underbart med, för varje gång jag tänker på honom och ser honom framför mig börjar jag le och mår så himla bra. Vill hålla kvar i den känslan. Kan han inte låta mig få det?

Varför gör han så här!? Varför kan han inte bara erkänna sina känslor och låta sig själv falla? Fan för att låta sina principer styra! Låt kärleken vinna

 

Bronsfitta imorn!! :S

Ja imorn blir man bronsfitta då. Ja om jag inte får till det inatt vilket jag inte räknar med då jag inte har planer att ragga på någon ny. Men det känns inte så illa faktiskt. Har bara konstaterat att det är det längsta jag någonsin vart utan sex (dvs 3 månader). Inte för att det är svårt som tjej att få något om man vill bara att jag fastnat för fel person :P

 Håller på att göra mig redo för fest ikväll. Hade egentligen tänkt ta det lugnt ikväll pga närliggande tenta, men nu kommer jag nog få träffa en speciell person ikväll ;-) Funderar på om jag borde försöka ta första steget nu eller hur länge jag ska vänta. Kanske kommer han aldrig erkänna nåt för sig själv så att det leder till några iniativ, men samtidigt så rädd att skrämma bort honom. Vi får se vad jag gör. Kan ju bero på mängden alkohol i kroppen också ;-) Hoppas på en trevlig kväll i vilket fall!

Nattliga besök :P

He he något en aningens oväntat hände igår. Såg ju till att lägga mig tidigt. Låg och läste lite och släckte lampan 22.35 och började tänka lite söta tankar om någon speciell :D Då ringer telefonen, något förvånande. Jo vem ringer om inte han och säger att han står utanför mitt hus. Skulle egentligen träffa vänner men blev så sen att de andra skulle hem när han kom och när han ändå var här så kunde han ju träffa mig.

Hm kan man säga nej. Ville så gärna sova men tackar ju aldrig nej till att ses om han vill det. Så han fick komma upp och jag satt i min fina pyamas :P Satt och snacka lite en timme och sen gick han hem. Usch blir så osäker på vad han vill. Ibland signalerar han så tydligt att det finns nåt där och ibland känns det mer vänskapligt men ändå så mycket som talar för att han känner något för mig med.

När mina vänner har försökt få saker att hända genom att försöka få honom att fatta att man inte borde låta tro komma emellan om två personer gillar varandra har han ju inte förnekat att han gillar mig heller även om han inte sagt det rakt ut heller. Känns bara som det vore så lätt för honom att bara göra slut på deras påtryckningar genom att säga att han inte är intresserad av mig på det sättet. Suck. Kommer det någonsin hända nåt. Ena stunden vill man ge upp men andra stunden vill man inte ge sig ännu.

Måste jag bli kristen?

Hm känner inte att jag har så mycket att skriva idag. Har mest pluggat så det har inte hänt så mycket upphetsande liksom. Tänkte försöka komma i säng i tid idag. Lite orolig att någon, he he dvs han, ska börja skriva på msn så jag fastnar här inatt igen. Man måste ju inte snacka med varandra varje dag liksom.

Bara fortsätter längta och hoppas att något ska hända, eller snarare att han ska ta sitt förnyft till fånga. Tror vi skulle funka så bra tillsammans och alla tycker vi är så söta tillsammans :P Bara längtar och fantiserar om att mysa tillsammans.

Fick kommentar igår tror jag det var att Han ev vill försöka få mig kristen och ja jag vet inte riktigt faktiskt. Eller klart han vill att jag ska va kristen, men vet inte om han förväntar sig det eller har realistiska tankar. Tror inte han umgås med mig bara för att omvända mig iaf utan isf i syftet för att han ska kunna acceptera mig som mer än vän. Han verkar ha svårt nog att få mig att passa in i hans mall hur hans tjej ska vara och hade jag blivit kristen eller iaf något åt det hållet kanske han hade haft lättare att acceptera sina känslor och kunna erkänna dem.

Kärlek är fantastiskt!!

Hemkommen efter en mycket trevlig kväll! Åh bara hoppar omkring på mina rosa moln och bara ler. Borde inte va så här glad, men det är jag. Tror det kallas kärlek. Vi mysbråka lite idag. Jag försökte kittla honom, men han höll fast mig he he. Av en kompis kallat kärleksbråk he he. Kan det inte få leda till mer snart eller tänker han förneka detta för aldrig.

Men just nu bryr jag mig inte utan är naiv nog att vara lycklig för nåt som kanske inte kommer hända, men just nu är jag bara lycklig för allt det underbara jag får så får jag ta den smällen nån annan gång när det går upp ett ljus för mig att det aldrig kommer hända, eller så kommer det det :P Vi får se.

Kommer somna med ett leende på läpparna ikväll igen, eller snarare inte somna vilket hände igår när jag bara låg och tänkte på vad som hänt. Ser hans leende framför mig och allt det där fina.

Svårt att få till det med en kristen

Har fått flera kommentarer på mina senaste inlägg om att jag borde satsa, visa vad jag känner och kyssa honom osv. Tror inte att alla kanske läst alla mina tidigare inlägg, men problemet är ju att jag tyvärr råkat falla för en kristen kille. Vi har pratat rätt mycket om vad han gör och inte och han hånglar inte utan känslor och utan att han vet vad han vill och sådär. Så skulle jag försöka så skulle han nog stöta bort mig tyvärr.

Han har ju sagt att han vill ha en kristen tjej, vilket inte jag är. Har försökt känna mig dissad men sen forts han på samma spår som vanligt. Känns inte som han riktigt står för det han säger utan att han brottas med känslor och förnuft. Han vet ju vad jag vill och om han inte ville det samma borde han väl försöka va lite tydligare mot mig så jag inte hoppas på nåt i onödan eller?

Hade han vart en "vanlig" kille hade jag förstås försökt kyssa honom osv, men det blir nog till att gå varsamt framåt och se till att han faller så hårt att han inte kan stå emot sina känslor utan är tvungen att bryta sina gränser/begränsningar. Jag har ju trots allt kunnat erkänna för mig att jag är kär i honom, tillräckligt kär för att kunna lägga ner mina krav på det jag vill ha. Kommer iaf träffa honom ikväll igen :D

Fram för att stå för sina känslor, leva livet och ta vara på de tillfällen när man faktiskt träffar någon man klickar med. Är det inte slöseri att låta detta gå till spillo när båda gillar varandra?

Hjälp mig förstå hur killar fungerar

He he killar e bara för knäppa alltså eller åtminstone den jag vill ha. Kommer nog aldrig bli klok på honom. Fast o andra sidan så är det nog lite bra också. Jag gillar personer som är spännande och som överraskar en och som man inte riktigt vet var man har heller. Fast på ett positivt sätt alltså. Då blir det aldrig tråkigt.

Bjöd in på tårta här ikväll, mer som ett skämt eftersom kl va 21 och det är mörkt, kallt, regnigt och blåsigt ute, men ja vem kommer hit 21.30 om inte han. En annan kompis va också här så vi satt o snacka skit två timmar. Sen gick hon hem och som vanligt går aldrig han hem då utan det blir att han dröjer sig kvar. Satt och spelade lite tv-spel tillsammans typ. Mysigt!

Vad ska detta betyda egentligen. Vi ger varandra blickar, ler mot varandra och som jag tolkar det småflörtar hela tiden. Idag när jag krama honom försökte jag känna efter om det bara va jag som höll kvar lite längre, men det gjorde han med när jag släppte lite först.. Varför gör han så här om han inte tänker låta mig få honom iaf. Eller måste jag bara bevisa lite till hur mycket jag gillar honom så han ska va säker på mig och mina avsikter. Kom igen nu! Försök reda ut det här åt mig!!

Mysigt att somna till ljudet av regn

Är inte ljudet av regn mot rutorna det mysigaste ljudet att somna till. Jag älskar det iaf. Vet inte riktigt varför. Om det beror på att man bara är glad för att vara inne i ett mysigt varmt rum under sitt täcke eller om det bara väcker myskänslor rent allmänt. Eller så är det bara ett fridfullt ljud liksom, något som ger en trygghet.

Enda tråkiga är förstås att det får en att längta efter att ha nån att mysa med. Det ger liksom en höstkänsla och då vill man ha nån att krypa upp i sängen med. Tända lite ljus och bara njuta av varandra. Ja jag får väl forts att drömma eller ge mig ut och leta. Alternativt förnedra mig lite till och bjuda hit honom igen. Tycker det var längesen nu när vi satt uppe halva natten och snacka och hade trevligt. Saknar det.

Varför ska man va svårfångad?

Usch nu börjar jag vela igen med vad jag vill om jag ska gå vidare och inse att det är kört eller fortsätta vänta. Träffade honom idag och allt var bra som vanligt så inget med det egentligen. Det är ju mer än fråga om han någonsin kommer ändra sig och sluta förneka sina känslor. Inte lätt det där.

Har funderat kring dejting idag. Hur det kommer sig att det är så lite dejtning i sverige. Iaf inte på samma sätt som det är i USA, iaf inte på film he he. Det finns så sjukt många ensamma människor och hur kommer det sig att vi är så dåliga på att söka kontakt då? Det är lätt att hångla upp någon och ta med den hem osv, men varför blir det aldrig mer sen? Någon som har en ide?

Om man är attreherad av någon raggar upp personen och den är trevlig man kanske tom ligger och snackar hela natten och har massa gemensamt. Hur kommer det sig att det aldrig leder till mer att man inte kan ses igen för att iaf testa om det kan bli något? Har frågat killar som säger att om hon är lätt så kan hon falla lika lätt för någon annan sen osv. Varför måste man vara svårfångad? Har aldrig förstått det där. Någon som kan förklara?

Fram för mer dejting som inte behöver betyda mer än att man lära känna varandra bättre och ser om det kan finnas intresse för mer. Och fram för mer raka rör och inget meseri. Dissa folk ordentligt istället för o va kryptiska och ge tvetydiga svar. Är det kul att se någon annan förnedras eller vad handlar dem om? Var lite sjysta och raka istället? Varför inte?? Många frågor som jag hoppas få svar på.

Sumpade chans till hångel

Ja då va man precis hemkommen från en utekväll. Följde med en kompis som ville ragga på en kille hon visste skulle va där, som tyvärr inte dök upp :( Va seg redan när vi gick ut så det kändes väl sådär och inte riktigt min typ av musik, men klart man ställer upp!

Många killar där och en som stötte rätt rejält på mig. Satt och snackade ett tag och det var ju trevligt och han såg rätt bra ut med. Övervägde ett tag om jag skulle satsa och få lite hångel. Det är ju alltid trevligt och det var tusen år sedan sist känns det som, men efter övervägningar kom jag fram till att det var ju inte det jag egentligen ville och jag är beredd att vänta lite till på den jag egentligen vill ha.  

Bara skönt att veta att man har alternativ eller att det finns killar som kan intressera sig för en osv. Är ju bara så rädd att saker och ting inte skall gå som jag vill och sen kanske att vi ska va för olika så det ska bli problem, men just nu är jag bara så kär och vi funkar ju jättebra ihop nu. Tyvärr är det väl som flest killar som raggar på en när man inte är intresserad just för att man är lite svårfångad då. Lagen om allts jävlighet! Men om jag ångrar mig finns det nog någon annan som är intresserad..

Betydelsen av en kyss

Ja min blogg var väl kanske tänkt lite mer från början att jag skulle skriva om sex och dejter och killar jag träffar ute etc, men sen vart det ju tyvärr inte bättre än att jag blev kär. Dessutom i en kristen kille he he. Så nu vet jag inte när jag kommer få sex igen. Eller det hänger ju snarare på om jag glömmer honom och träffar någon annan men just nu är jag ju inte alls i det stadiet. Den som väntar på något gott :P

Lite spännande det här faktiskt eller det blir nästan lite komiskt när man typ går tillbaka så här. För nu blir det som att en kyss skulle betyda så extremt mycket, vilket det absolut inte hade gjort om det hade varit någon annan. För att jag vet att han aldrig skulle göra det utan att vara seriös typ.

Ja vi får väl se vad som händer om jag nånsin får den där kyssen eller får vända mig om efter något annat. Tiden går så fort och om några veckor kanske man är någon helt annanstans...

Lycka!! Bara ler :D

Just nu har jag inte så mycket att skriva mer än att jag fortf har ett stort leende på läpparna hela tiden. Jag tänker bara njuta av den här tiden och oavsett hur det går så får han mig bara att må bra eller tankar på honom osv. Det är så härligt att bara kunna sluta ögonen, se honom framför sig och hans röst osv och bara le :D

Känns som att detta påminner så mycket om hur det gick till när jag blev kär i mitt ex. Den gången tog det dock mer eller mindre 3 år av övertalande innan han insåg att jag trots allt var den rätta för honom :P Hoppas jag inte behöver vänta så länge nu, eller det tänker jag nog inte göra heller ha ha.

Men den här härliga småflörtiga stämningen och att vi kan snacka om allt och driva med varandra osv är bara underbar och den påminner så mycket om svunna tider :P Känns lite som en reklamfilm när man ska marknadsföra sig själv och när man redan gått tillräckligt långt spelar det ingen roll. Man bara forts att bjuda ut sig själv och visar vilken fantastisk människa man är tills det får honom att smälta. För det kommer han att göra för hur skulle han kunna motstå mig ;-)

Är helt galet lycklig

Lite i extas nu :D Haft en mycket lyckad kväll. Dock väldigt lugn. Iaf alkoholmässigt :P Allt gick enl planerna även om det var rätt stressigt ett tag. Betydde massa för mig att även Han kom :D Även om förstås vännerna betyder minst lika mycket, men de visste jag ju innan skulle komma också.

Åh det är inte hälsosamt att vara så kär som jag är. Bara sitter och ler och när vi ses så bara känner jag hur jag strålar. Det går nog inte att undvika vad jag känner för honom. Skönt att det känts så bra mellan oss både igår och idag. Bara kunnat snacka normalt småflörta lite och se hans leende osv. Jag lever på det lilla jag får och hoppas på mer. Kanske inte är så smart men just nu får det mig att bli glad iaf.

Det är bara så skönt att jag haft en så underbar dag och kan förknippa den här dagen med något bra. Har ju bävat inför den flera månader eftersom jag var så orolig för hur det skulle funka utan mitt ex. Vi har firat tillsammans de senaste 4 åren. Omöjligt att inte tänka på honom idag men mina gäster har helt fått mig att koppla bort det och bara få mig må bra och jag har haft ett ständigt smil hela kvällen :D Gonatt nu ska jag somna lycklig och drömma mig bort :D

Ja må jag leva :D

Vaknade av sån från först mamma och sedan pappa. Var rätt yrvaken så tänkte att jag lätt skulle somna om, men sedan började jag tänka på allt jag skulle hinna med när jag vaknat. Allt som skall ordnas till festen osv. Så kunde inte somna om :( Efter ett tag börja jag tänka på honom också. Bara ligga och le he he. Hör hans röst i huvet, hans leende och hur han lukta när jag låg bredvid honom i sängen igår kväll när vi titta på film :P

Är så speedad nu ändå så tror inte det gör nåt att jag sovit så lite inatt. Öppnade mina två kuvert jag fått också. Pengar är alltid bra :D Kommer nog mer paket på posten idag sen också :D Barnsligt förtjust i sånt här. Kände mig lite knäpp när jag inte kunde somna igår kväll. Pirra i kroppen typ :P

Nej nu får jag forts med mitt arbete. Åh hoppas bara allt kommer klaffa och det kommer bli så lyckat som jag vill :D

Bra början på födelsedagen :D

Jaha då var man 22 då :D Men tänker inte börja fira födelsedagen förrän imorn. Ser verkligen fram emot det. Har massa planerat så hoppas bara allt ska klaffa. Just nu har jag fått lägga plugget åt sidan, får ta igen det i helgen.

Har redan fått en present iaf eller kanske två tom. Den första var en rolig grej jag kommer få använding för på festen imorn och den andra var att jag precis fick reda på att darlingen kommer komma på festen trots allt. Så det kommer bli grymt. Just nu hoppar jag omkring på små moln med ett fånigt leende :P

Hade tv-spelskväll ikväll. Hade egentligen bara bjudit Honom, men så ville han ha fler med och då fick jag förstås ordna det. Blev riktigt trevligt iaf. Vi åt lite först bara vi två innan de andra kom. Sen har vi spelat och sett lite tv-serie och så fick jag då första presenten av honom och en annan kompis eftersom ju Han inte skulle kunna vara med imorn, vilket han nu kan :D

Och angående diskussionen igår så tror jag nog jag sparar på min bronsfitta ett tag till :P Fick dessutom reda på fler smaskiga detaljer vad jag egentligen gjorde och sa på festen i fredags när jag var så överförfriskad. Tänker dock förneka allt he he..Gonatt på er alla! Hoppas ni kommer sova lika gott som jag nu!

Snart bronsfitta

Snart börjar ångesten krypa på. Nästa helg måste jag få till det he he.. eller så får jag bli en stolt bronsfitta ha ha. Ska man välja hopplös, omöjlig kärlek och ett liv i celibat framför sex :P

I övrigt håller jag på att planera min födelsedag på torsdag. Just nu har jag bara en stor önskning... och nej det är faktiskt inte sex! Det enda jag vill är att han ska ge mig en chans! Försöker att inte vara pessimistisk men realistiskt sätt kanske jag borde vara det. Godnatt på er alla!

Motgångar

Vet inte om jag kanske håller på att ge upp nu. Känns som saker vart lite emot mig de senaste dagarna och att jag vart på nedåtgående vilket jag ju inte vill, men än är det inte så illa iaf. Är bara orolig för att han håller på att glida ur mina händer. Kanske är jag löjlig. För egentligen är det bara grundat på att han va lite tyst på msn igår och i övrigt de senaste dagarna har han ju vart som vanligt.

Börjar seriöst fundera på att släppa taget trots att jag så sent som igår när jag tala med mina vänner kom fram till att satsa fullt ut. Jag har ju liksom redan "fläkt ut" mig så mycket man kan göra. Så det känns inte som man kan göra det så mycket värre. Vill ju dock behålla vår vänskap, men jag hoppas det ska kunna gå ihop. Jag tycker om honom för mycket för att kunna ge upp, men ibland börjar man misströsta.

Usch det här håller på att gå mig på nerverna eller det gör mig åtminstone förvirrad, frustrerad och irriterad. Jag vill ha lite medgång igen. För några veckor sen kändes det som att det gick åt rätt håll, men nu vet jag inte längre...

Ska jag ge upp??

Funderar på om jag ska ge upp eller ej. Har ju egentligen redan sagt en gång att jag gett upp, men så forts jag hela tiden att få signaler från honom att han gillar mig och bara försöker förneka det för sig själv. Vilket har lett till att man forts hoppas och tror att han snart inte kommer orka stå emot längre, men hur länge orkar man vänta.

Just nu vill jag för visso inte vara med någon annan heller så det känns inte som så svårt val, att hitta någon annan alltså. Däremot är det alltid så att när jag börjar tvivla och känner mig ensam så börjar jag tänka på mitt ex igen och sakna honom. Det beror förstås också på att vi kännt varandra och vart tillsammans så länge så det är svårt att inte tänka på honom när allt påminner om honom.

Är bara rädd för att om jag lägger ner att jag kommer gå in i väggen igen och gräva ner mig. De senaste veckorna har känt så bra. Är rädd för att kanske inte kunna forts vara vän eftersom det känns så svårt att inte forts hoppas då. Eller gör jag rätt som forts hoppas när det är så uppenbart vad han egentligen vill. Tänk om...Vill vill!!!

Hemsk natt

Skulle ju sova ut inatt och la mig väl vid 21 ungefär, men hade ändå på nåt sätt lite svårt att sova eller jag kände att jag hade saker att göra och en oro i kroppen, svårt att slappna av med andra ord. Drömde mardrömmar hela natten sedan typ. Inte trevligt och när jag vaknade vid 7 så var jag fortf dödstrött. Inte så kul!

Idag har jag nog tyvärr fullt upp igen :( Får väl se om det blir nåt med att träffa "spanet" med tanke på vad han sa i fredags he he, men det tror jag nog inte blir av tyvärr. Hade tänkt försöka träna också, men det är mycket man vill hinna med. Det gäller att prioritera och just nu hade jag mest behöva nåt avslappnande och kul så därför hade jag behövt träffa honom...

Erkänner...jag är KÄR

Tänkte alldeles snart hoppa i säng. Alldeles död efter en hektisk helg med lite sömn. Dock trevlig! Insett att det kanske inte var så lätt att glömma som jag trodde. Bara att erkänna för sig själv att man är KÄR. Vet ju hur jag blir när jag går runt på moln och ler vid tanken på honom. Tänk att små saker kan betyda så mycket.

Ändå så underbar känsla när man har det så här och just nu spelar det av någon underlig anledning ingen roll att jag inte vet om det någonsin kommer hända något. Lever på allt bra vi upplevt.

Försöker minnas om det vart riktigt lika "illa" med de andra personerna jag gillat i år, men det är så svårt att jämföra i efterhand. Antagligen va man väl lika nerkärad i dem även om varje person känns unik och att man inte känt så tidigare osv :P

Detta påminner dock väldigt mycket om hur det var innan jag blev tillsammans med mitt ex. Vi var bra vänner och jag va galen i honom i honom vilket han visste, men det var inte besvarat. Tog 3 år innan jag fick honom att inse att det var mig han ville ha. Hoppas man inte får vänta lika länge den här gången...

Himmel och helvete

Usch blev både fruktansvärd och bra kväll. Så blandade känslor. Het förfest med massa bål, blev alldeles för packad. När vi kom till festen vart vi bjudna på shots också. Väl framme vid borden där sittningen skulle vara va jag helt väck typ *suck* Middagen var bara ett enda långt lidande. Var så sinnessjukt full och kändes bara som jag skulle spy vilket jag sen också gjorde ett antal ggr. Usch vad pinsamt. Men ville ju inte gå hem när man sett fram emot det här så länge.

Efteråt dans och då börja jag kvickna till när det var 3-4 timmar sedan man druckit alkohol senast.  Dansa en del med spanet och det kändes stundtals bra och intimt, men sen försvann han hela tiden, skulle iväg på det ena och det andra. Kändes som han försökte undvika mig. Vart till slut rätt sur. Kände mig som en jävla idiot. Hade kunnat hångla med vem jag ville där inne och det var många killar som stötte på mig, men jag bara suktade efter nån jag inte kan få. För jävligt, men vill ändå inte sumpa ev chanser.. och när killarna försökte ragga upp mig kände jag bara att jag ville va nån annanstans...med honom  =(

Fick iaf snacka lite med honom på slutet lagom till det blev en lugn låt när stället stängde.. Mysigt o hålla om varandra o dansa tätt intill och bara njuta av stunden. Bästa på kvällen. Snackade i kön till jackorna som ingenting och sen när vi sa hejdå fick man iaf en ordentlig kram o nästan en puss på kinden och han sa att vi skulle ses på måndag, men kanske bara va nåt han sa på fyllan.. men iaf väldigt intimt.. Blir galen på detta! Märker ju hur han dras fram och tillbaka. När vi är tillsammans verkar han trivas hur bra som helst tills han inser att han inte borde göra som han gör och flyr... typ.

Kan han inte bara ge med sig för sina känslor så att detta kan ske. Han vet ju lika väl som jag hur bra vi funkar tillsammans. Religion är ett jävla gissel! Just nu vill jag inte tänka på att jag ska upp typ 8!! Men va bara tvungen att skriva av mig nu! Gonatt

Kyssar i natten

Åh hade så bra dröm inatt! Det är så roligt att jag kommit ihåg så mycket av det jag drömt det senaste. Handla förstås om "spanet". Tror vi va hemma hos mig och vi snacka om det ena och det andra, minns tyvärr inte exakt vad men det hela sluta iaf med att han började kyssa mig *lycka*.

Det var så perfekta kyssar! Det var liksom passionerat men ändå inte slita av varandra kläderna-kyssar utan mer som att det var något man velat göra så länge så att det ändå blev rätt hett fast inte lika sexuellt laddat. Gått runt med ett leende på läpparna hela dan idag :P *drömma sig bort*. Tror dock inte jag får några sådana kyssar ikväll men drömma och hoppas kan man alltid...

Känslotvivel

Imorn är det stor fest. Ser fram emot det. "Spanet" kommer va där...så det är lite blandade känslor.  Är nog dumt att forts hoppas och egentligen har jag inga förväntningar på att något skulle kunna hända heller. Men alla som sett våra samtal o som snackat med honom vet ju lika väl som jag att han faktiskt gillar mig och bara försöker kämpa emot. Det kan inte vara lätt.

Tyvärr kan jag nog inte sluta hoppas heller..eller ibland är jag så säker på att jag kan vara vän med honom, men sedan vet jag ändå med mig att jag snackar om honom konstant. Jag vet att jag är kär, men även om det går åt helvete så mår jag inte så dåligt av det iaf så det känns faktiskt rätt bra ändå.

Så länge jag inte upplever det hela som ett stort problem är det ju ingen större fara, det är ju mest att det känns lite bittert att det ska vara så här, men inget jag kan göra åt heller. Ser bara fram emot en lyckad fest imorn. Tids nog löser det sig nog, men det är ju nu jag vill ha någon (honom) att hålla om..

Bekännelser

Måste erkänna det. Jag är såld på Britneys nya album. Var ju tvungen att se om det nu var så bra som alla recensioner sagt. Nu har jag lyssnat på det typ varje dag och går runt och nynnar på låtarna typ. Vet att man inte "får" säga att man gillar henne iaf inte om man är över 15, men det gör jag ändå :P

Sedan kan man säga vad man vill om henne som person. Tycker dock inte att en artists privatliv har så mycket att göra med dennes musik. Lyssna, njut och försök förtränga alla bilder av knarkande, psykotisk tvåbarnsmamma he he.

 

Saknar sängmys

För två veckor sen hade jag världens trevligaste middag och en väldigt trevlig,mysig natt. Suck! Känns både som det var längesen och som att det var nyss. Då var jag dum nog att tro att jag hade saken i egna händer, att det var klart, att han bestämt sig för att vara med mig, men tyvärr hade jag fel.

Härligt att man mår så bra ändå. Mycket annat positivt att se fram emot etc. Känner mig mer trygg i mig själv än på länge faktiskt konstigt nog. Känner ingen panik att ge mig ut och leta efter något annat heller liksom. Låta saker och ting ha sin gång, brukar det inte vara då det går som bäst. Har ju tidigare konstaterat att man aldrig hittar nån när man verkligen vill göra det.

Kan dock inte låta bli att tänka på om jag hade haft rätt den där natten och om han hade velat ha mig på riktigt. Tänk vad annorlunda allt hade varit då. Eller hade det det? Mår ju fortf bra och vi snackar varje dag. Lite mer närhet hade ju dock aldrig varit fel...

 

Kristen VS icke kristen

Godmorgon på er. Uppe alldeles för tidigt idag. Vaknade av att jag drömde att klockan ringde. Tänkte att jag stängt av den och var orolig för att somna om, men låg och drog mig en stund. Då ringde klockan så tänkte jag snoozat en gång, men då ringde den för första gången. Underligt!

Träffade och snackade på msn med kristna killen igår. Känns så bra att det inte är spänt mellan oss trots allt som hänt att vi fortf kan snacka som ingenting. Börjar verkligen lära känna varandra väl och är glad att jag lärt känna honom. Samtidigt som det förstås känns frustrerande att sumpa något som hade kunnat bli så bra. Det är ju inte så ofta man hittar nån som man bara klickar sådär med. Längesen jag kände att jag fick sån kontakt med någon. Han sa mer eller mindre rakt ut härrom dan att han är rädd att falla för mig eftersom han inte borde osv. Suck. Kan inte vara lätt att va kristen. Tur man är ateist, fast hade jag vart kristen hade jag kunnat få honom.. dilemma!

Guldfitta

Ja det kanske man snart får. Hade i helgen diskussioner om guldpung och motsvarigheten borde väl vara guldfitta. Dvs om man inte haft sex på 3 månader är man brons, 6 mån= silver och 1 år guld.

Snart är man ju uppe i bronsnivå iaf. Känns inte likt mig faktiskt, men med tanke på att jag gick ut rätt hårt i våras/somras så kanske jag får ta igen mig lite nu. Stanna till och tänka vad jag vill. Och helst vill jag ju bara bli fantastiskt lyckligt kär. Sex är aldrig fel, men nu längtar man mest efter att ha någon att mysa med i vintermörkret.

Längesen

Ja nu var det längesen jag skrev, men har varit bortrest över helgen och igår orkade/hann jag tyvärr inte skriva någonting. Men nu är det dags igen.

Drömde inatt att jag höll på att skriva av mig något. Ni vet när man har massa känslor inom sig typ som jag gör här på bloggen :D Bara det att jag inte alls minns vad jag skrev om,.. bara att jag skrev så pennan glödde sida upp och sida ner. Tråkigt att man inte har lika mycket fantasi just nu :P

Mår faktiskt himla bra idag bara. Känns som jag har mycket roligt att se fram emot osv. Känns som jag borde må sämre än jag gör. Lite konstigt, men skönt såklart.

I helgen börja jag tänka lite på exet igen. Kan ha berett på att jag va hemma en sväng och på att mina chanser med spanet mer eller mindre försvunnit. Då blir jag bara så nostalgisk och börjar sakna honom igen. Undra om och när jag nånsin kommer kunna tänka på honom utan att det hugger till i bröstet av typ saknad. Kommer jag någonsin sluta älska honom.

Lite klurig situation med kristna killen. Det fungerar ändå oerhört bra mellan oss trots att han dissat mig. Känns som vi kan snacka som inget har hänt och det känns helt ok för mig att bara vara vänner. Men samtidigt vet jag att han egentligen vill mer och tänk om det fortf finns en chans. Rädd att gå vidare för tidigt och att han sen ångrar sig, men just nu är jag inte sugen på att ragga på nåt nytt iaf. Så det blir nog till att forts vänskapligt och ändrar han sig skulle jag inte säga nej. Det blir nog bra hur som helst. Ändå underbart att ha lärt känna honom.

No guy no cry?

Kom på ett sista inlägg jag måste skriva nu när jag borstade tänderna. När man kommer på nåt bra att skriva om vill man inte glömma av det...

Har tänkt på att jag gråter så sällan nu för tiden. För visso vet jag inte om jag gjorde det så ofta innan heller, men känns som att det som hänt borde göra mig ledsen, men kanske hjälper min bloggterapi. Tror sist jag grät va för 1-2 mån sen när jag snacka med en kompis om jobbiga saker om familjen o sådär. Saker som gjorde mig ledsen att inse iaf.

Är jag en kall människa? Minns då sist när jag va ledsen hur det kändes som att så mycket lättade. Kanske borde försöka gråta oftare. Inte vara ledsen oftare, men när man är det se till att verkligen få ut det. Göra kroppen fri.

Nej nu är det dags för sängen, Blir nog inga tårar i kudden ikväll även om jag lyssnat på en av mina favoritsnyftlåtar "sometimes you can't make it on your own - U2"

Bortskämd med killarna

Kommit fram till att jag kanske varit bortskämd under mitt liv som fått de killar jag velat ha.. Iaf sen jag fick min första kille. Har inte varit olyckligt kär sedan högstadiet. Och sedan kom allt tillbaka när jag flytta hit och gjorde slut med exet. För visso hade jag typ 3 år av olycklig kärlek på högstadiet så jag kanske fått min del he he och inte dags förrän 6 år senare.

Jag som har styrt alla förhållanden eller så till vida att jag alltid varit den som gjort slut. Haft många fantastiska personer som älskat mig och avgudat mig och kanske har det fått mig att tro att jag är en bättre person än jag faktiskt är. Kanske gör det att jag inte kan förstå nu varför det skulle finnas någon som inte vill ha mig. Gjort mig uppblåst :P

Det var så längesen jag "raggade" så jag inte ens vet hur man gjorde. Och ärligt talat tror jag inte att jag visste det då heller ha ha. Sedan har jag bara haft tur och folk har börjat gilla mig knappt utan att jag försökt. Därför det är så mycket svårare när jag gått in i väggen för tredje gången i år. Inte van vid detta. Bortskämd var ordet.

Jag älskar er!

Känner att jag bara måste skriva ett inlägg för att hylla alla mina fantastiska vänner. Även om de flesta inte vet om att min blogg existerar. Älskar er alla väldigt mycket! Tänker speciellt på P som alltid är där för mig och alla värmande ord som alltid får mig att må bättre. Och alla ni som står ut med mitt ältande om bl.a. den här killen och tycker om mig ändå. Utan er vet jag inte om jag skulle existera.

Fick så värmande ord både igår och idag från dem som säger att de inte kan förstå hur någon inte skulle vilja vara med mig. Och det förstår ju inte jag heller ;-) he he. Kanske lyckas jag inte få det att skina igenom till de killar jag är intresserade av eller så förstår de det inte förrän de sätt mig ge allt det där till någon annan. Så var det med mitt t.ex. Tog flera år innan han insåg vilken bra tjej jag är...inte förrän han såg mig med någon annan.

Surt är det verkligen, men livet ska väl inte vara lätt heller. Förhoppningsvis finns det väl en mening med allt. Och min mening var kanske inte att hitta den rätta denna gång, men kanske hitta en bra vän. Godnatt på er alla!

Sexbrist?

Över 2 mån sen man fick nåt och då var det inte ens bra. Efter att ha tänkt tillbaka är det nog det längsta under mitt liv faktiskt. Har ju haft förhållanden nästan hela tiden och lite spridda händelser under detta året. Lite konstigt bara att i år känns det som jag haft mer lust än tidigare, ironiskt när man tidigare haft mer fri tillgång så att säga.

Nu när det börjar gå länge sen sist känns det som att det vänt och inte är så farligt längre. Kanske blir man van, men isf skulle ju inte TheHustru ha NSS (No sex syndrome), ett numera välanvänt uttryck. Har spridit det vidare till alla mina vänner. eftersom jag tycker det är så bra! Ska för övrigt gratta henne eftersom jag läste att hon fick till det igår!

Om bristen på sex var alltför stor kanske jag inte skulle försökt få till det men en kristen som inte tror på sex före äktenskapet heller he he. Frågan är om man hade överlevt.. Känns iofs som att bristen på närhet betyder mer för mig. Så det känns lite plågsamt att ha fått den närheten vi hade bara för en natt. Jag vill ha mer!! Fast helst både sex och närhet. Bättre lycka nästa gång?... 

 

 

Dagen efter stormen

Känns faktiskt inte så illa idag som jag trodde det skulle göra. Visst klart det känns för jävligt att den man är kär i inte vill ha en, men när man åtminstone vet att det inte är en själv som är problemet utan en yttre faktor kan man inte gärna ta det personligt. Känns mer som en tomhet när något man hoppats på en under en längre tid bara pang bom är kört.

Vad ska jag göra nu? Leta efter någon ny? Forts ragga runt och få lite betydelselöst sex här och var? Eller inte göra någonting och bara vara själv? Tänk om han ångrar sig? Värt att vänta lite?...Många frågor i skallen.

Hoppas alla där ute har en trevlig kväll! Och kommentera gärna mera!

Lyckan kommer lyckan går (brustet hjärta)

Jaha då var det slut på det roliga. Verkar som han bestämt sig nu iaf. Jag är inte god nog åt honom om jag inte är kristen. Så jag kan iofs inte ta detta personligt eftersom det verkar vara det enda problemet. För han säger att det som hände ändå fått honom att tänka över saken för första gången (om han skulle kunna va med en icketroende) och att det fått honom att vela. Så antar att han faktiskt gillar mig.

Förstår bara inte hur han kan va så himla trångsynt och principfast. Tråkigt att han inte ens vill försöka. Klart det inte är lätt och jag har ju själv tänkt fram och tillbaka flera veckor om det trots våra olikheter var värt att försöka. Hur kan man låta en sån här sak komma emellan om det är något som kan göra en lycklig?

Argh blir bara så förbannad på mig själv att jag alltid ska ta ut saker i förskott. Var ju så himla glad för det som hänt och trodde det betydde att han bestämt sig för att jag var värd problemen, men tyvärr hade jag fel. Tycker bara vi funkar så himla bra tillsammans så det känns verkligen tråkigt att han inte vill ge det en chans.

Nej nu ska jag försöka sova och se hur det känns imorgon. Återigen ett brustet hjärta. Hur många gånger ska jag klara det här?

HJÄLP!

Ville bara fråga om det är någon som har bra tips på hur man kommer över ett ex. Väldigt komplicerad och lång historia mellan oss. Älskar honom massa, men va tvungen att göra slut pga avståndet när jag flyttade. Tog slut i Februari, men vet inte om jag kommit över honom och om jag kommer kunna göra det heller.

Har ju träffat och vart med rätt många killar i år och när jag är kär i någon annan så kan jag glömma honom, men sedan när jag inte har nån annan så dyker han upp i skallen igen och jag längtar efter honom som fan. Idag fick jag av "misstag" reda på att han också fortf är singel och att han kanske verkar dricka för mycket.. Jag vill ju bara hoppas han mår bra och har någon annan för det skulle göra att jag inte hade någon chans igen även om jag ville. Men vet ändå att det inte går pga avståndet.

Är så rädd att starta något nytt utan att veta att jag kan lägga honom bakom mig. Kanske går det aldrig helt. Det svåra är ju också att inte jämföra med honom om man träffar någon annan. Se till att skriva lite kommentarer på detta nu! Vet att det faktiskt är en del som läser det jag skriver. Och se till att ha en bra lördagskväll alla ni där ute!

Hatar att va kär

Usch hatar när det ska vara så här. Visst det är underbart att va kär om det är besvarat, men att inte veta eller att veta att den andra inte känner på samma sätt är för jävligt. Bara gå runt och hoppas.

Ägnade september åt att glömma min senaste förälskelse. Han kände inte samma sak + att han bor långt bort. Men jag kom över det. Det kändes bra. Men så föll jag dit igen för någon annan. Någon som känns nästan onåbar, men då kunde jag iaf ta det eftersom det kanske inte berodde på mig om han inte skulle vilja ha mig utan på hans tro, men efter vad som hänt nu känns det hela så mycket jobbigare.

Nu när man väntar börjar man tvivla och om han nu skulle vilja ha mig. Har jag tagit rätt beslut då? Skulle jag kunna klara ett förhållande utan sex. Ligga där hud mot hud utan att få göra allt det där underbara. Smeka hans kropp, retas och göra det skönt för honom. Allt man vill göra för någon man tycker om. Den som lever får se.

PS Nu vet jag varför det hände hände något igår. Hade ju gjort mig snygg :P (läs tidigare inlägg) DS

Frustrerad

Kom precis hem från fest med killen jag är intresserad av. Trevligt, men inget hände så antar att han inte bestämt vad han vill, men att han kom tolkar jag som att han inte dissat mig helt iaf.

Bad honom ta med lite vänner, Lite jobbigt bara att han tog med sig en tjej som han står väldigt nära typ. Så vitt jag förstått det har han också vart intresserad av henne, men sen har hon hittat nån annan. Inte så kul, men jag vill inte vara den som är svartsjuk. Hatar att jag mår dåligt av att se honom så intimt med henne liksom. Jag vill vara den personen.

Jag vill ändå visa att jag väntar och låter honom få lite tid att bestämma vad han vill, men ja vissa stunder ville jag bara skita i allt och hångla upp en av alla de andra killarna på stället. Inte lätt att bara gå o vänta på besked. Sen vill man inte ju inte va den som krälar alltför mycket heller. Är rädd att förstöra vår vänskap också.

Hoppas bara på att inte få vänta alltför länge, men kan inte gärna fråga när jag kan förvänta mig besked heller. Får helt enkelt bara bestämma när jag tänker gå vidare och om han fortf är intresserad av den andra tjejen så finns det ju inte så mycket jag kan göra heller :( Trevlig kväll trots allt. Kan inte annat än le i hans sällskap. Speciellt när jag tänker på vad som hände för några dagar sen =)

Varför får man till det när man inte förväntat det?

Fick ju tyvärr sona för det jag skrev i onsdags om att inte behöva göra sig fin när man ska träffa en kristen eftersom man inte förväntas hamna i säng. Alltid lika pinsamt sedan när man skäms för sina orakade ben etc.

Varför är det alltid så? De kvällar man gjort sig till och försöker hitta ragg gör man det aldrig och de kvällar när man minst anar det hittar man någon. Kanske är det lagen om allts jävlighet eller så handlar det om att man går hem hos killarna när man inte e alltför angelägen. Samma princip som att fler killar blir intresserade när man redan är upptagen, men som singel är det grymt mycket svårare att hitta någon.

Har inte hört något mer från killen iaf. Får se om han bestämmer sig snart om han vill gå vidare med detta eller inte. Kanske ses ikväll så får vi se vad som händer.

Jag har blivit utmanad av Tweety

Jag har blivit utmanad av Tweety
om att skriva 7 sanningar om mig själv.

Funkar på detta sättet:

1. Länka till den som utmanat dig
2. Berätta sju sanningar om dig själv
3. Utmana sju personer i slutet av detta inlägg
4. Lämna ett meddelande till dem du utmanar

Jag väljer dock att inte skicka vidare utmaningen eftersom jag vet att alla mina favoritbloggare redan har blivit utmanade så många ggr förut.


7 sanningar om mig:

1. Ägnar på tok för mycket tid åt att läsa bloggar :P

2. Slutade med napp när jag var 6 och gav gråtande bort dem till jultomten

3. Jag älskar TV-spel och är lite smånördig vad gället sånt

4. Är väldigt beroende av närhet vilket kan leda till att jag ibland skrämmer bort killar :(

5. Jag har haft sex med Henke Larsson

6. Jag har 5-dubblat mitt fultal i år

7. Är inte så fötjust i olika typer av kedjebrev så brukar aldrig skicka sånt här vidare, men gör ett undantag.

Hettade till inatt

Hade en helt underbar kväll igår. Efter att ha bråkat med desserten en bra stund flöt allting på som på räls efter det. Trevligt samtal, matlagning, god mat, god efterrätt och sedan massa mer prat. Satt uppe till långt in på natten och prata om allt mellan himmel och jord tills vi höll på att somna. Det hela slutade faktiskt med att han faktiskt somnade på min soffa och att vi sedan flyttade över till min säng...

Dock blev det ju inget sex såklart. Inte ens en puss. Bara så mysigt att ligga tätt omslingrade i underkläder. Så nu får vi se vad som händer mer. Är ju upp till honom för han kan knappast ha missuppfattat vad jag vill med det hela iaf.

Är bara så stolt över mig själv att jag kunde ligga så tätt intill den personen jag vill ha utan att ens försöka ta första steget till någonting mer. Förhoppningsvis vet han att han kan lita på mig nu och att jag respekterar honom och hans åsikter. Nu kan jag iaf gå runt och le resten av dagen och vad som händer sedan återstår att se. Förhoppningsvis får jag fortsätta att le.

Ikväll gäller det

Ikväll ska jag bjuda mitt "span" på middag. Blir kul, men lite nervöst. Wish me luck. Fördelen med att va ute efter kristen person är att man inte behöver va orolig för att raka benen o göra sig snygg när man inte kan förvänta sig att det kommer leda till mer :P Men hoppas på lite hångel eller nåt kan man väl iaf få göra. Så nu är det dags att städa, handla och planera för kvällen :D

 

Sex före äktenskapet

Har tyvärr den dåliga vanan att falla för fel killar. Antingen gillar de inte mig, bor på fel ställe eller har fel egenskaper etc.

Följande problem har uppstått. Har sedan en längre tid lärt känna en kille som jag börjat bli intresserad av. Fick efter ett litet tag reda på att han va kristen (vilket inte jag är), men tänkte att jag nog skulle kunna acceptera det eftersom jag ändå tyckte om honom. Sedan dess har jag fallit mer och mer för honom, men fick tyvärr på ett samtal på msn för 2 veckor sedan reda på att han va såpass kristen att han ej trodde på sex före äktenskapet! Vad gör man?

Ska man bara lägga ner direkt eller vad? Väldigt irriterande är det här faktiskt. Verkligen sjukt trevlig kille. Har många gemensamma intressen osv. Haft flera nattliga diskussioner om politik, tro mm. Realistiskt sätt känns det menlöst att forts hoppas på något. Man kan ju inte gärna gå in med förväntingar om att kunna omvända någon. Man kan inte heller rå för vem man faller för tyvärr så om jag lyckats falla för honom trots våra olikheter känns det ändå inte omöjligt att det samma skulle kunna hända för honom. Någon som har några bra tips eller kanske varit med om något liknande?

Sexdrömmar

Hade lite skumma drömmar inatt. Massa sexdrömmar, men de var inte med någon annan utan bara drömmar om att jag onanerade typ ha ha. Undrar varför jag drömde det. Kanske för man inte fått något på länge :( (Bör väl inte tillägga vad jag gjorde när jag vaknade :P)

Första inlägget

Har sedan länge följt ett flertal bloggar (theHustru, Trust, Triggerhappy mlf) och har bestämt mig för att det kanske vore roligt att skriva en egen blogg. Om det nu finns någon som har intresse av att läsa det jag tänker skriva om.

Det jag nu planerar att skriva om är mitt liv som singel och min jakt på att hitta den rätta, eller kanske bara lite sex för stunden :P Dessutom kommer jag använda min blogg som egenterapi och för att få skriva av mig allt som finns inom mig också kanske kunna få råd och hjälp av er som läser.

Upp till bevis om jag kan skriva något av intresse för nu smäller det! Nu är jag också en del av den fantastiska bloggvärlden.