Det smärtar mig att två personer sm egentligen vill ha varandra själva ser till så att det inte blir så. Det får mig att misströsta kärleken och livet. Men jag vill bara inte gå ner mig igen. Tänker inte få tankar om att livet suger osv. Gäller att tänka positivt och tänka på allt underbart bra i livet man har också. För jag ska inte dit ner igen där jag va när jag började blogga för att bli av med mina problem. Är förvånad över hur bra det faktiskt funkat. För sedan jag började blogga har jag mått så sjukt mycket bättre.
Kan förstås må ännu bättre men känner verkligen att jag kommit ett steg åt rätt riktning och man har alltid utvägen att kunna skriva av sig här när man har något man tänker alltför mycket på. För tänker för mycket gör jag alldeles säkerligen. Saker och ting kanske inte så så komplicerat som man tror. Och folk kanske inte tänker igenom sina handlingar och tänker på hur andra kommer tolka dem. För tänker jag efter gör jag säkert samma misstag själv.
Du har rätt, saker och ting är inte så komplicerade som vi ibland tror. Om man bara ser det negativa så är det svårt men det behöver inte vara det! Någon klok skrev i en blogg ungefär så här: att leva är att våga falla och slå sig ordentligt och sen att ta sig upp och börja om igen. Själv håller jag på att falla och väntar på att slå mig just nu. Sedan ska jag ta mig upp och börja om igen även om det kan ta lång tid. Kram
SvaraRadera