31 juli 2009

Någonting som gör mig arg

Nu ska jag skriva om någonting helt annat som gör mig rätt förbannad. Det jag tänker på är industrins vilseledande märkning av juicepaketen. De senaste åren har det stått utan tillsatt socker på dem. Detta gör att många tror att juicen är sockerfri eller att man på något sätt skulle ha ändrat i receptet, vilket man inte alls gjort. Det har aldrig varit tillsatt socker i juice. Sockret kommer från frukten och det är självklart bättre socker än vanligt vitt socker, men det är fortf socker. Oftast runt 10 % så kalorimässigt är det inte så mycket bättre än saft.


Nåja det här är bara någonting som hittills stört mig de senaste åren, men nu har jag även kommit till insikt att det faktiskt kan vara till skada för en stor grupp människor, nämligen diabetiker. Jag jobbar på äldreboende nu i sommar där vi har två diabetiker varav en har stora problem med sitt blodsocker och vi försöker hålla koll på vad hon äter. Har flera ggr sett andra anställda hälla upp juice nu och frågat hur de tänker och de pekar på "utan tillsatt socker-symbolen" och säger att den är sockerfri!!! Detta hände senast idag när en vän till diabetikern försökte bjuda henne på juice och jag sa till, men hon sa att detta var minsann sockerfri juice för hennes man var också diabetiker och hade fått denna på sin avdelning. Fick peka ut innehållsförteckningen för henne att det faktiskt var 11 % socker i juicen.


Självklart inser jag att folk själva kan läsa på paketen precis som mig, men många diabetiker är gamla och halvsenila och behöver också hjälp av andra för att sköta sin kost och när de också gör fler blir det inte så bra. Det finns mycket dålig marknadsföring, men detta är faktiskt en av de värre anser jag!

Äntligen pratat ut

Ok då oroade man sig i onödan igen då. Väntade hela dan i förrgår på att han skulle höra av sig. Ville ge honom tid att smälta det hela och inte ligga på mer även om jag var så orolig. Han hade ju sagt att han ville snacka när jag kom hem och mer eller mindre att han inte orkade med en tjej till med några psykiska problem. Så jag trodde att han i värsta fall ville göra slut. Och hur skulle det då gå med vår planerade resa osv.. Gick med klump i magen hela dan i förrgår och väntade på det värsta... När man jobbar hårt på ett tråkigt sommarjobb behöver man den där extra kicken, någonting att se fram emot. Jag räknar bara dagarna tills vi ses nästa gång och ser fram emot vår resa.


Iaf så hörde han inte av sig på hela dagen och jag hade svårt att somna på kvällen dels för jag tänkte på honom och dels för att jag helt enkelt inte var trött. Men sedan vid tolvtiden fick jag ett sms där han fråga om min dag och att han tänkte på mig. Tog det som ett gott tecken och svarade och 40 min senare skrev han att jag inte skulle oroa mig för det här med tabletterna. Han tycker inte om det, men han tycker om mig så mycket så han kan leva med det, men att han är orolig för hur det kommer bli nu när jag satt ut min medicin osv.


Pratade mer med honom igår em och igår kväll. Nu känner jag mig säker på vart jag har honom igen. Skönt. Vi snacka lite mer om det hela, men mest om annat. Blir nog mer när jag kommer hem sedan iaf. Men vet iaf att han älskar mig mer än att han skulle göra slut pga det. Allt blir inte alltid som man tänkt/vill. Jag hade själv bestämt mig för att inte ha fler distansförhållanden och så träffade jag honom och blev kär och nu sitter jag med mitt 4e. Han är för fin för att kunna låta honom gå trots mitt löfte till mig själv. Så länge han gör mig så här lycklig kommr jag fortsätta försöka få detta att fungera.

29 juli 2009

Orolig för att bli lämnad pga det förflutna

Trouble in paradise.. Fan vet inte vad jag ska göra. Efter mycket om och men kom jag fram till att det kändes jävligt taskigt att hålla honom på halster 3 veckor till. Även om jag verkligen inte var sugen att prata om en så stor grej på mail... men ja för hans skull då så ville jag ha det ur världen. Ägnade säkert en timme till att skriva ihop mitt milslånga mail här i måndags kväll.


På natten fick jag ett sms att han va på väg hem och skulle läsa mitt mail då, men sedan fick jag inget svar varken på sms eller mail. Hade förvisso inte krävt det, men trodde iaf att han kanske skulle skriva nåt. Så då skicka jag ett sms och fråga lite och han svarade typ. "Oroa dig inte älskling, jag har läst det." Jaha och vad tänkte du då? Jag vill veta något om hans reaktion iaf. För någon typ av reaktion måste det väcka så jag frågade vad han hade tänkt och fick inget svar...


När jag kom hem från jobbet var han inne på msn så jag sa hej och lite sånt där och han bad om ursäkt för att han inte svarat på smset. Sedan sa han att vi kunde prata mer om det när jag kom hem... Jaha om vadå? Om du vill "prata" måste det väl vara en stor grej? Försökte säga att jag mailade honom för att han inte skulle vara orolig 3 veckor och nu stjälpte han bara över det på mig så att jag skulle få vara orolig 3 veckor. Det måste han ju fatta.


Minns inte exakt vad han skrev, men att han hade tidigare flickvänner som också tagit såna tabletter och att han var rätt trött på sånt och att han inte trodde det var lösningen på problem och att det blev bara skit när man slutade med dem. Sedan hann vi inte säga så mycket mer för då var han tvungen att gå. Skulle iväg på roadtrip med sina polare och jag satt där och typ jaha... rätt förtivlad.


Kände mig helt övergiven, upprörd och panikslagen. Vad menade han med att prata? Vill han inte va tillsammans med mig längre? Hur ska det bli med allt osv. Samtidigt en känsla av att jag blev förbannad för att jag tyckte det var så taskigt att bara smita från allt och att han måste fatta vilken situation han satte mig i nu när jag öppnat mig med något så personligt.


Skrev ett långt sms till honom. Som det oftast blir för mig när jag inte vet vad jag ska säga eller göra då vill jag få ner alla mina tankar, vilket kanske kan framstå som lite hysteriskt och förstorar upp saker ännu mer. Ifrågasatte vad han tyckte jag borde gjort om han hellre ville att jag skulle hålla saker ifrån honom och om allt vi har ihop inte betyder något och att den person han lärt känna de senaste 3 månaderna inte är fejk och fortf finns kvar och att alla inte är likadana och att man inte kan dra alla över en kam pga sina erfarenheter osv.


Visste ju att han satt i bilen då så förväntade mig väl inget svar direkt. Fick lugna ner mig lite och tänka att va fan hur skulle jag kunna gjort detta annorlunda och det är faktiskt hans problem om inte han kan leva med den jag är. Ärlighet är viktigt för mig och jag skulle inte hellre velat ljuga för honom om det även om det nu ev fick stora konsekvenser. 2 h senare ringde jag honom och snackade lite skit bara och fråga vart de skulle på sin resa, vilka som va med osv och berättade att vi skulle va ett gäng och grilla och att det var varmt och soligt hos oss och att jag hade det bra och bara frågade om smset hade kommit fram. Självklart kunde vi inte snacka om mer när han satt i bilen med sina vänner liksom.


Han sa också att hans batteri nästan va slut om det skulle brytas. Och att han skulle se om han kunde ladda den nånstans.. Känns väl lagom lägligt att bara sticka och kunna skylla på batteritorsk. Så fort det blir lite jobbigt. Härrom dagen när vi skrev till varandra sa han att han hade gett sig in i detta nu och tänkte göra det helhjärtat och när man är tillsammans får man ta det bra med det onda, men hur mycket verkade det betyda nu?


Nej jag vete fan vad som händer nu och kanske överreagerar jag också. Jag vet ju inte alls vad han vill säga och klart jag hade räknat med en reaktion. Inte så konstigt. Tror mest jag ska ge honom tid att smälta detta och hoppas att han försöker sätta sig in i min situation och förstå hur extremt ångestladdat det kan vara att bara säga att vi ska prata om något om 3 veckor utan att säga vad...Försöker tänka att jag inte kan göra så mycket åt det nu iaf.


Känner inte att jag borde ångra mitt beslut att berätta även om det skulle få honom att lämna mig. Isf var det väl inte menat iaf. Måste kunna ha någon som älskar mig för hela mig och allt som hänt gör en ju till den man är. Hoppas han tar sitt förnuft till fånga och inte slänger allt det underbara vi har i sjön pga hans förutfattade meningar om hur det är att vara tillsammans med någon som har ätit SSRI och ibland kan vara lite nedstämd. Han har redan känt mig i 3 månader och om det skulle påverka vårt förhållande så mycket borde han redan märkt av det kan jag tycka, men vi får väl se...


 

27 juli 2009

Hur berättar jag för honom?

För er som kanske blev lite oroliga av mitt senaste inlägg vill jag bara säga att jag känner mig lite bättre nu iaf. Känner att jag gärna skulle vilja prata om det med darlingen men att det är lite svårt över msn, telefon eller mail så får väl bli när jag kommer hem. Vissa saker är svårare än andra att prata om. Speciellt med personer man bryr sig om för att man är så rädd för att bli behandlad annorlunda eller för andra konsekvenser. Vill inte han ska få en annan bild av mig eller vad man ska säga, men samtidigt vill jag va öppen för honom med allt. Känner ändå att jag kunnat öppna mig med mycket annat jag tycker är jobbigt och har haft svårt att prata om med andra.


Hintade iaf härrom dan på fyllan att det var något jag gärna ville prata med honom, men att jag inte ville prata om det förrän jag kom hem. Blev kanske lite dumt. För nu känns det som jag skrämt upp honom lite i onödan och ger honom onödigt lidande eller vad man ska säga. Så nu vet jag inte alls vad jag ska göra. Vill inte skämta bort det, men inte förstora upp det heller. Tror egentligen det är jobbigare för mig att prata om än hur det skulle va jobbigt för honom att höra om det.


Har funderat på om jag ska skriva nåt mail eller nåt, men ahh jag får panik av tanken att inte kunna ta hans reaktion och kunna svara på frågor eller rätta ut frågetecken eller bara gå och vänta på svar och vad han ska säga. Nu när man är ifrån varandra 5 veckor liksom. Nu är bara 3 veckor kvar iaf!


Hur berättar man om sin psykiska ohälsa i ett mail utan att låta psycho?

25 juli 2009

Känslomässigt avtrubbad

Känner mig lite nere och dålig. Vet inte vad det är med mig. Blir lite orolig och funderar mycket på om det beror på att jag satt ut min medicin. Men betyder det isf att jag inte kan leva ett normalt liv utan "lyckopiller"? Minns inte när jag senaste mådde så här. Känns inte alls bra. Allt är ju egentligen rätt bra, men går bara runt och är irriterad på allt och alla, känner mig nedstämd och vill bara krypa ner under täcket och ligga där typ. Har ingen vidare lust med något och vill knappt prata med någon för att jag inte vill att min lynniga humör ska gå ut över dem.


Började typ när jag och darlingen skildes åt för snart 2 veckor sedan, men är ju inte irriterad på honom. Börjar bara tvivla på allt och det känns skit. Vet inte vad som kommer hända mellan oss i höst om han bor kvar i Sthlm och vi har våra 60 mil emellan och jag kommer ha massa i skolan och hoppas bara jag ska överleva den terminen. De senaste 3 åren har det varit 2 personer som tagit livet av sig på den terminen. Detta gör mig livrädd när jag har haft mina besvär och just satt ut mina tabletter. Vet inte vad som tar knäcken på folk då.


Har knappt ens tänkt på sex på två veckor. Kan förvisso höra samman med att jag inte träffat darlingen och att vi knappt haft möjlighet att snacka nu när jag är i Norge och inte alls över webcam så jag får se hans heta kropp några ggr i veckan som jag brukar.


Vet inte.. Känner mig lite känslomässigt avtrubbad eller vad man ska säga. Känner ingenting för nåt.. Känner bara att jag inte mår bra och att jag inte tycker om att känna så. Jag borde va superlycklig, men livet känns bara rätt tomt....

22 juli 2009

Lever livet i norr

Nu var det längesedan jag skrev, men sedan i torsdags befinner jag mig i Norge på mitt sommarjobb och kommer inte tillbaka till Sverige förrän 17e Aug då det blir direkt resa till Sthlm och darlingen för att sedan åka vidare till Rom! :D


Allt är bra här, men tillgången till internet är tyvärr dålig och jag delar stuga med min kompis vilket gör det svårare att blogga då jag vill göra det privat.


Har tyvärr inte så mycket att skriva eftersom inte mycket hänt. Det verkar som darlingen kommer upp hit om 2 veckor. Han tycker uppenbarligen det är värt 3-4000 för att träffa mig fast jag jobbar 6-7 pass i veckan och bor i en norsk håla med en medeltemp på ca 6 grader hittills...


Har jobbat 3 pass nu och det är helt ok. Som vilket äldreboende som helst. Det är inte kul, men värt pengarna. 200 kr i timmen + ev ob på 75 kr :D Räknar med ca 40 000 efter skatt på en månads jobb här.


Annars känns det som semester och företaget jag jobbar för skämmer bort oss som galningar. Inte nog med att resa och boende är betalt. De brukar betala krogrundor och beställa in saker för flera tusen (norska kr!!), har bjudit oss på fisketur och lunch. Vi fick en del fisk så det har blivit gratis mat också :D + att vi fick lära oss att fiska och rensa/filéa vår fisk. Sjukt kul. Speciellt när det skall genomföras på diskbänken och soffbordet i vår lilla campingstuga.Naturen är vacker och i helgen skall det kanske bli 15-20 grader. Hoppas!


Nej har inget roligt att skriva, men så vet ni (som ev läser) att jag lever och har det bra.

15 juli 2009

Marion is no longer listed as single

Ha ha är det inte för roligt detta med facebook. Känns som allting kretsar kring det eller iaf så är det där saker händer. Om saker inte står på fb har de helt enkelt inte skett.


Hade ett par i klassen som man fick reda på när de blev ihop och gjorde slut omvartannat på facebook hehe. Sen kunde alla gratulera resp komma fram och tycka synd om killen (som blev dumpad) dan efter man läst det hela på fb. För övrigt var det en annan kille i klassen som trodde att facebook hakat upp sig ha ha eftersom de stod som tillsammans och inte omvartannat hela tiden :P


Pratade precis med darlingen på msn som berättade att han blivit nerringd idag efter att vi blivit officiella på facebook igår kväll. Har ju ändå redan träffat hans familj och nära vänner osv och jag vet att han berättat om mig för många andra med, men som sagt inget är på riktigt förrän det är officiellt på fb ;-)


Det räcker ju i princip med att bara ta bort sin singelstatus för att folk ska börja undra, väljer man sedan in a relationship trillar gratulationerna in och när man i sista steget också kan se vem man är ihop med oj oj då kan ju alla gå in och kolla bilder på stackaren också. Himla spännande fenomen detta må jag säga :P

14 juli 2009

Underbar helg med pojkvännen (ja jag är inte längre singel!!)

Och nu något från det egna livet. Jag drog med darlingen ner till mitt landställe i helgen där vi hade det supermysigt. Han fick träffa min familj och halva min släkt också :P Stackaren!, men tror det gick bra iaf :P


Hann med rätt mycket under helgen; va ute på promenader och såg omgivningarna, hann med ett bad som var kallt, men skönt, grillade på lördagkvällen, åt massa jordgubbar, var på torghandel mm. Trevligt, men tråkigt att det var sista dagarna ihop för på söndagkvällen skilldes vi åt och jag åkte hem för att packa till min Norgeresa (åker tors morgon) och han åkte hem till sig eftersom han skulle jobba på måndagen.


Minst sagt vemodigt att inte träffas på 5 veckor. Igår hittade jag dock lite billigare biljetter (bara 2500) så får se om han kanske kommer och hälsar på. Så tråkigt att han har sina semesterveckor precis samtidigt som de veckorna jag jobbar när jag ändå är ledig nästan hela sommaren. När jag kommer hem i Augusti ska vi iaf på vår weekendtrip till Rom så det ser jag verkligen fram emot!


Så mycket sexande blev det inte i helgen när man bor i hus med 6 andra personer och föräldrarna sover vägg i vägg (där väggen består av gips och skjutdörr ha ha) och man typ hör varandra andas :P
Hade iaf sjukt kul i fredags kväll när vi tyckte vi va så duktiga som lyckats genomföra nästan ljudlöst sex och båda kommit. Problemet va bara sen hur tusan man ljudlöst river av papper från rulle för att torka upp (han hade kommit på min mage)... Där pajades liksom vår ljudlösa sexakt och övergick istället till att båda låg och fnissade för att situationen var så komisk.



Ungefär samma situation upprepades också på lördagskvällen, men men trevligt hade vi iaf och på söndagen hade vi 30 min ensamma där jag testade min nya leksak på honom med goda resultat :D


Hade egentligen planer på att se om vi kunde få till lite tågsex på vägen ner till landstället som praktik inför 10 000 m klubben som vi siktar på i Augusti ha ha, men det sket sig. På ett fullproppat tåg (dessutom med massa barn där vi satt) är det svårt att obemärkt komma in på toaletten båda två. Blev iaf att jag runka/sög honom på bussen den sista biten tills jag kom på att "hmm brukar det inte vara kameraövervakning på såna här bussar...jaha där satt den ja..." Nåja om det är nån som tittar så varsågod :P


Och numera är vi ett par på riktigt också, tom på facebook och det är ju det som räknas ;-) Känns underbart. I lördags kväll var vi ute på promenad som slutade med att vi satte oss ner och snacka i minst en timme. Supermysigt! Kommer varandra närmare hela tiden och jag känner att jag verkligen kan öppna mig för honom och hoppas han känner det samma med mig. Sedan är det alltid jag som pratar mer för det är sån jag är, men vet att han tycker om det ändå :P

Glidmedel - detta rekomenderas!

Det här med glidmedel kan vara lite av en djungel och många har testat men har dåliga erfarenheter av tex apotekets vanliga vattenbaserade klick. Man tar massa som bara "försvinner" och inte är nåt vidare. Det var iaf min erfarenhet tidigare tills jag fick känna på ett silikonbaserat glidmedel.


Fördelarna med silikonbaserade glidmedel är många. Det är otroligt drygt! Det kan räcka med bara några droppar och den glidiga känslan kan ändå bevaras länge. Många förväxlar silikonbaserade glidmedel med oljebaserade glidmedel som man hört att man inte kan använda tillsammans med kondom. Obs detta gäller alltså enbart oljebaserade och INTE silikonbaserade.
Silikonbaserade glidmedel bör dock inte användas tillsammans med sexleksaker i silikon.


Det finns förstås även en mängd olika silikonbaserade glidmedel att välja på, men det jag själv har heter Pjur Woman bodyglide och en 100 ml förpackning kostar runt 150-200 kr, men som sagt den kan du också ha i evigheter. Det fick jag rekomenderat av en föreläsare (sexolog) för några år sedan.


 16_m.jpg


Glidmedel rekomenderas ju framför allt vid analsex eller om tjejen inte är tillräckligt våt eller har sköra slemhinnor, men det är absolut något som alla bör ha hemma och ha till hands. Sex ska aldrig behöva göra ont.


En bonus är också att det silikonbaserade glidmedlet med fördel kan användas som massageolja om du inte har någon annan hemma. Superskönt!


Hmm i mina senaste inlägg framstår det som att jag arbetar för ett sexleksaksföretag eller något, men så är faktiskt inte fallet. Jag brinner för sex och dessutom jobbar jag ideellt som sexualupplysare så lite har jag snappat upp genom åren :P

Vibrator - bra även till killar! (varning sex)

I mitt senaste inlägg rekomenderade jag en minivibrator. Tänkte utvidga den rekomendationen för att även inkludera killar.


Många killar tycker att det är lite orättvist att de flesta sexleksaker riktas till tjejer och att de som finns inte är något vidare kul. Lösfittor, uppblåsbara dockor etc är kanske inte så tändande och för de som inte är så sugna på anal stimulering kan det kännas som att det inte finns så mycket att testa. Men en vibrator kan användas även på killar!


Stället kring frenulum (kuksträngen) och där den fäster in mot ollonet är det känsligaste stället på en kille så där funkar det utmärkt med vibrationer. T.ex. med en minivibrator som den som jag köpte (min darling tyckte om det iaf) och gärna med lite glidmedel emellan som förhöjer känslan. Så testa nu detta själva eller med partner om ni vill uppleva/testa något nytt. Kan med fördel kombineras med avsugning eller runk.

10 juli 2009

Kan verkligen rekomendera denna!!

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

9 juli 2009

Hur man slickar *****

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

8 juli 2009

Den finaste pojken i världen!

Han ligger här bredvid mig i sin säng. Kan inte sluta titta på honom. Han är så fin! Just nu snarkar han lite gulligt också. Brukar mobba honom för den, sen slår jag lite på honom tills han vänder sig om och slutar. God vad jag tycker om honom. Jag är världens lyckligaste!!

7 juli 2009

Fan vilket underbart ***** (varning sex)

Igår kväll fick jag äntligen träffa älsklingen. Blev så lycklig i hela kroppen av att se honom och han blir bara hetare för varje gång. Blev massa pussar och mys innan vi tog ett härligt bubbelbad ihop för att sedan äta middag tillsammans med hans familj. Det var ju faktiskt många som hade saknat honom!


Hade redan hunnit med en snabbis i badet/duschen som för övrigt gav mig en av de bästa orgasmerna nånsin. Nästan i stil med under trädet ;-) Så på kvällen när vi skulle ha lite mys kunde man hålla igång lite längre ha ha.. Lycka till annars efter 3,5 vecka ifrån varandra ha ha.


Vart nog bland det bästa sex vi haft ihop och för egen del med. Mums. Han är så sjukt het! Testade mina nyinköpta leksaker lite grann. Mycket upphetsande och spännande! Hann med att binda varann lite också tihi och jag fick utnyttja honom ordentligt innan han fick binda mig och ta mig i alla hål he he. Så bra! Vi sov väldigt gott efteråt.


Saknar honom nu, men han är hemma inom 2 h och då ska vi antagligen baka bullar. Det blir mysigt. Vi har såå underbart ihop. När jag ser honom och ligger och håller om honom kan jag inte sluta le och tänka på hur underbar han är och hur mycket jag älskar honom. Det är bara för bra! Allting flyter så bra när vi är tillsammans och vi känns som gjorde för varandra. Har aldrig känt så för någon innan förutom mitt ex då, men det här har ju precis bara börjat... Han gör mig så sjukt lycklig! 

6 juli 2009

Ingen tur idag inte

Ingen tur idag inte...Vi hamnade inte på samma buss. Så nu åker jag nattbuss helt i onödan. Kunde tagit tåget imorgon. Smidigare,snabbare och billigare! Kommer troligtis ha svårt att sova inatt. Folk läser och pratar och sätter jag i mina öronproppar hör jag min svaga tinnitus istället :-( Har ju lagt mig så sent de senaste veckorna och med oljud och vibrationer blir det inte lätt.Sedan tillkommer rädslan att börja dreggla i sömnen på främlingen man sitter bredvid.Hade velat luta mitt huvud mot älsklingen nu. Sitta och småhångla i mörkret. Viska i hans öra hur mycket jag saknat honom de här 3 veckorna. Fan att det blev så här! Får vänta 7-8 h till. Sedan ska jag krama ihjäl honom!

5 juli 2009

Ödets ironi? e på...

Ödets ironi? e på väg till malmö för att ta bussen till sthlm.tanken va att älsklingen skulle va på samma buss,på väg från roskilde.nu verkar det ev som att det inte är samma!men hoppet är det sista som överger en.håll tummarna för mig nu.har inte träffat honom på över 3 veckor!ska jag behöva åka skabbig nattbuss i onödan!?hoppas inte!

Nu vart jag riktigt förbannad!

Ibland kan små saker göra en jävligt arg.. Var precis ute för att gå till tvättstugan. På väg tillbaka ser jag en kvinna som precis öppnar sitt nya cigarettpaket och helt sonika bara slänger plasten på marken. Nej det var inte som att hon tappade den utan helt avsiktligt bara slänger den. Var nästan så att jag tänkte ropa "ursäkta, men vad gör du? Det där är inte ok!"


Tänker typ att människor som avsiktligt slänger skräp på marken inte borde få leva på denna jord. Själv får jag ytterst dåligt samvete om jag inte hittar en papperskorg, eller vid de få tillfällen jag slängt ett tuggumi på marken, men det är jag det...


Hur tänker man när man slänger skräp i naturen sådär?? Kan inte ni som brukar göra det förklara detta för mig. Tänk dels på naturen och sedan på hur mycket pengar det kostar att städa upp detta. Dessutom fanns en papperskorg precis där hon slängde plasten på marken. Så svårt hade det ju inte varit att gå fram till den!!??

4 juli 2009

Var köper man rekorderlig mango-hallon 4,5%??

När jag var nere på stan idag passade jag på att kila förbi systemet. Va så sugen på att testa nya rekorderlig sommarcider hallon-mango limited edition. Har sett reklam för 2,25 %, men hade fått för mig att det skulle finnas även 4,5%.


Väl på systemet visade det sig att de bara sålde sommarcider med jordgubb och rabarber vilket jag inte alls va intresserad av. Försökte kolla upp detta på nätet nu och enda sättet verkar vara att köpa i Tyskland!! Alt kan man nog få tag på den på barer osv eller köpa 2,25% då.


Man blir ju förbannad när svenska produkter bara säljs utomlands och inte i Sverige. Lite som med absolut vodkas 1-liters flaskor som inte heller går att köpa i Sverige. Det är ju sjukt när det gäller en svensk produkt. Nu är jag lite sur! Så det blir väl att traska ner till ica och smaka på 2,25% och se om den är god iaf.

Rosenträdgård och syndens träd

Jag har de senaste åren tyckt att det blivit allt mer kul och spännande med trädgård, vilket kanske inte är alltför vanligt när man är 23 :P Är dessutom uppvuxen så centralt man kan bo i princip i Gbg så jag är ett riktigt stadsbarn på så vis, men mormors hus som vi numera övertagit har en stor, stor trädgård som kräver massa skötsel och det är iaf mycket av det som jag tycker är himla kul och rogivande. Det är väl ofta så med uppväxt att antingen vill man ha det samma själv i framtiden eller det motsatta. Och för mig lutar det nog åt villa i framtiden fast jag bott i lägh hela mitt liv.


Den senaste veckan har jag blivit lite besatt av rosor. Är så avundsjuk på alla andra som har så fina blommande rosor jämfört med i vår trädgård. Så ska spana runt på nätet och läsa tips och råd tänkte jag. Speciellt vackert tycker jag det är när de växer utanför och upp mot en husvägg. Gärna ett korsvirekeshus. Det hade vart mitt drömhus. Alt andra små låga hus som på den här bilden. Otroligt vackert!rosor-visby-07-1280.jpg


Och när vi ändå pratar trädgårdar och växter så är det detta lilla trädet som står mig varmt om hjärtat. Gick förbi parken där det står idag och får ett litet leende på läpparna varje gång he he. Så idag passade jag på att leta upp vårt träd och ta lite kort och skicka till sötnosen. Skrev i mitt sms om han kände igen trädet he he. Mycket trevligt hade vi mot det iaf ;-)Foto0146.jpg

Äntligen det jag väntat på

Igår kväll satte jag på leveransrapport på mitt sms så behövde jag inte fundera så mycket på huruvida sötnosens mobil va på eller ej utan skulle märka när den blev det, om den blev det. Så vid 15-tiden idag plinga mobilen till att det hade kommit fram :D


Fick vänta nästan en timme men sedan kommit en långt sms från darlingen som skrev att han hade det bra, men svårt att komma åt eluttag och att det var varmt och jäkligt förstås. Att han sakna mig och ville jag skulle komma på måndag alt ta samma buss som dem på söndagkvällen.


Jag tenderar ju att förstora upp saker och tänka det värsta och tyckte ändå att 4 dygn utan livstecken var ett dåligt tecken. Alla problem går ju att lösa om man bara vill lösa dem tillräckligt gärna. Nåja detta var ju det jag ville höra iaf så helgplanerna forts och kan snart börja packa. Blir tvätt och diverse skönhetsbehandlingar i helgen..


Idag är det 3 veckor sedan vi sågs senast. God vad jag längtar. Har snart glömt hur han ser ut va fan. Han skrev också att han ville jag skulle ta med mina nya leksaker tihi.. Vill busa med honom men i veckan när jag haft mens har jag inte vart så sugen, men det kommer nog så fort jag ser honom. Ganska skönt att koppla bort det behovet i veckan. Var tillräckligt jobbigt förra veckan när det bara va 2 veckor sedan sist.


Ikväll ska jag försöka komma i säng lite tidigare. Det är fan deprimerande att lägga sig när det börjar bli ljust ute. Och med tanke på hur sjukt varmt det är i mitt rum på mornarna är det ju bättre att somna tidigt så man klarar av att sova ut.

3 juli 2009

The revenge against the strumpbyxor mwoahaha

För några år sedan köpte jag ett par strumpbyxor som skulle göra att mage och rumpa hölls in typ. När jag kom hem och skulle testa dem fick jag deprimerande nog inte på mig skiten. Fatta vad förbannad jag blev. Här köper man nåt för att bli smal och så är man för tjock för att få på sig dem =( Så jävla tighta och stela så de fastna typ på låren då. Så har man betalat massa pengar för det också och det är ju ingenting man kan byta eller lämna tillbaka när man provat.


Efter detta misslyckande hamnade de i en låda långt in i garderoben. Idag när jag köpt massa nya strumpbyxor hittade jag dessa och tänkte wtf så jävla omöjligt kan det inte va att få på sig dem om jag så ska slita sönder dem. Jag vägrar vara för tjock för att kunna se smal ut (och jag är faktiskt inte mer än st 38 eller small typ, ca 29' i jeans så så jäkla tjock är jag inte!!).


Perfekt att få ut min inre frustration över. Drog ett djupt andetag och började dra på dem.. Kändes först som att lårfenomenet skulle uppstå denna gång med, men jag gav mig inte och drog och slet! Lite i taget fast det kändes som mina ben inte skulle få blod ha ha.. Och nu jävlar är de på! Lycka! Äntligen revenge! Mwoahahah inget ska kunna hindra mig från att se snygg ut!

Vår låt




För mig har det här blivit lite av vår låt. Tänker på min S varje gång jag hör denna. Som stort Slipknotfan introducerade jag även Stone Sour för honom som blivit en stor favorit hos honom och speciellt denna låten.

Ge mig en förklaring!

Ytterligare en dag av tystnad... Börjar snart undra alltså. Har fattat det som att det inte ska va så himla svårt att få möjlighet att ladda sin mobil på festival eller? Saknar han inte mina sms nog för att orka ordna det då? Eller har det hänt något med hans mobil? Isf borde han ändå kunna få iväg nåt litet meddelande via vår gemensamma vän kan man väl tycka...


Allt sånt här sätter igång massa tankar i min skalle. Vad har hänt? Varför gör han så osv... Försöker hitta en logisk förklaring, men det börjar bli en aning svårt faktiskt. Ringde förut idag igen och kom direkt till mobilsvaret nu med. Funderar på att ringa vår gemensamma vän också, men vill inte va alltför jävla desperat.


Försöker få tiden att gå och fokusera på annat... Idag har jag vart på stan 4 h och inhandlat diverse skönhetsprodukter och klippt mig. Köpte nya stay ups, strumpbyxor, bikinivax, ny rakhyvel, mousse och ett stärkande nagellack. Man vill ju va fin :P


Bara ett litet litet sms att han lever och saknar mig hade suttit så himla fint nu. Vet inte vad jag ska ta mig till.

2 juli 2009

<3 En mycket speciell kärlekshistoria <3

Min darling (S) är väldigt speciell för mig. Efter allt som hänt de senaste åren är jag så glad som har hittat honom. Hoppas på en långvarig kärlekshistoria denna gång.


Något som bara skulle vara för en natt. Ha ha just det ja. Trodde jag haft en trevlig natt och inget mer, men något fick mig att inte släppa honom. Något fick mig att smsa honom, att upprätthålla kontakten. Samtidigt som ena sidan av mig sa nej var det en annan sida som klickade "lägg till kontakt" på msn.


Några dagar senare berättar han en hemlighet för mig. Att han inte kunnat sluta tänka på mig sedan vi träffades.. Wow kände han samma sak! Det var något speciellt som gjorde att man inte kunde glömma fast man borde för han bodde ju 60 mil bort.


Ytterligare några dagar senare sitter jag på ett flyg till honom.. Vi hade pratat om att vi nog ville träffas igen trots allt. Jag som inte ville sitta och vänta på att det där tillfället skulle komma fixa ihop en liten vit lögn om att en klasskompis hade en biljett till salu och undrade om han ville jag skulle komma redan dagen därpå. Nu var jag på väg.


Var då en vecka sedan första gången vi träffats och minns fortf hur jag virrade runt på stationen innan jag hittade honom. Alla hans leenden den kvällen. Något som jag beskrev som ett barn på julafton ha ha. Man såg hur det bara bubblade inombords i honom och han såg så lycklig ut. Så söt!


3 veckor senare kom han ner till mig och som jag hade längtat! Vi hade en underbar kväll tillsammans med mina vänner. Men det jag kommer minnas mest av helgen var hur vi på vägen hem klättrade in i stadens låsta botaniska trädgård he he och hade hett sex mot ett träd. Det är vårt träd nu och varje gång jag cyklar förbi där får jag ett leende på läpparna.


Men vi vart mer galna än så. 5 veckor efter vi träffats bokade vi en weekend ihop i Rom i Augusti. Hur ofta händer något sånt? Vi bara visste att det var rätt trots att det låg 2,5 månad fram i tiden. Om 1,5 månad drygt åker vi dit. Hoppas det blir en underbar resa. Han har iaf sagt att jag får stå ut med honom till dess eftersom vi har resan bokad ha ha. Vill gärna "stå ut med" honom bra mycket längre.


Igår var det 2 månader sedan jag såg honom för första gången i parken och tänkte att honom ska jag ha med mig hem ikväll. Det blir ett perfekt valborgsragg. En klasskompis kompis från Sthlm. Smidigt och bra med någon man inte behöver träffa igen...

1 juli 2009

För varmt för yoga!

Förra veckan köpte jag till slut en yogamatta :D Blev en bhu mat iaf eftersom de säljer såna på mitt gym. Min favoritinstruktör som har fantastiska krävande yogapass har gjort en CD-skiva med sitt pass så man kan träna med henne även under sommaren :D


Har dock inte invigt mattan ännu för det har helt enkelt varit för varmt för träning. Hade iofs kunnat köra bikram yoga (som skall utföras i 30-40gradig värme) ha ha, men nej tack. Tänker att jag ska köra på kvällarna när det blivit svalare, men då har jag oftast ätit för nyligen eller så har jag bara vart för trött.


Vill ju provköra både mattan och CDn. Dessutom hade jag planerat att träna massa efter resan när jag åt så mycket onyttigt så jag kunde va snygg tills jag träffa darlingen, men nu verkar värmen hålla i sig. Och på mornarna har jag morgonsol så då är det nästan som allra värst här inne tyvärr.

Överraska mig! - Vill inte kunna se insidan bara av att se på utsidan

Jag älskar det här med att överraskas av människor. Att de visar sig ha oanade talanger eller att de helt enkelt är något annat än vad de ser ut att vara.


Älskar själv att vara den där personen också, den där som man inte så snabbt kan döma och som kan överraska en. Hon som utåt lever i en rosa flickdröm (ja jag älskar rosa) men som sedan visar sig gilla tv-spel, sport och hård musik. Något man kanske inte tror av att döma utsidan. De som ger mig chansen får chans att upptäcka det.


Samma sak i sängen så kanske jag kan ha ett lite mer oskuldsfullt yttre, men väl i sängen så he he. Då är det jag som bestämmer och kan driva killarna till vansinne. Älskar att jävlas.


Fast sedan så är jag väldigt gullig, snäll och omtänksam också så lite kanske första intrycket stämmer.


Men vore det inte lite roligt om typ FI's nästa partiledare var blondin med silikonbröst typ. Ja jag tror ni förstår vart jag försöker komma. Tycker bara det är så extremt tråkigt med de där personerna som så precis stämmer in på alla fördomar etc.


För ett bra tag sedan skulle jag laga mat åt några föreläsare som skulle komma från en förening som hjälper utsatta kvinnor. Blev tillsagd att laga veganmat till dem och redan där så ställde jag in min bild av dem och ja mycket riktigt stämde förstås alla fördomar. De kommer dit med palestinasjal, dreads, lesbiska och hår under armarna. Jag skämtar inte. Det va verkligen så här och det var nästan som de sa rakt ut att de hata män.


Snälla låt mig bli överraskad det är så mycket roligare så!


Själv upptäckte jag att darlingen hade en oanad talang att rita. Det här med fördomar alltså, men he he jag har väl en att killar inte kan rita (möjligtvis krig ha ha). Inte för jag själv är så duktig, men iaf sist jag va hos honom och skulle leta upp papper och skriva på hitta jag hans ritblock och kunde inte låta bli att tjuvkika lite och han är faktiskt riktigt duktig på att måla och genast tyckte jag om honom lite till, för att det gjorde honom lite mer spännande bara.

Försöker stänga ute alla griller i huvet

Argh vad tiden går långsamt och i denna jävla hettan också. Har fortf inte hört något från darlingen och ja det är väl lugnt egentligen. Va bara så jäkla längesen vi snacka nu känns det som. Allt känns bara så himla avlägset. Snart 3 veckor sedan vi träffades, 1 vecka sen jag såg honom senast (i camen) och 4 dagar sedan jag hörde hans röst.


Antar att det handlar om bekräftelse, men när man inte regelbundet påminns om hur bra vi har det osv (som man normalt sett gör) så börjar det mer och mer kännas som en dröm eller något som inte finns.


Hmm vet inte men alla hopplösa dåliga vibbar kommer till min skalle. Egentligen utan anledning, men fan hur ska jag kunna bli av med dem. Sist jag försökte övertala mig om att jag bara va en tönt som tänkte för mycket fick jag slaget i magen från ingenstans. Det här är ju löjligt men börjar inställa mig på det värsta. Tänker att ja ja jag klarar mig utan honom osv, även om jag inte vill och ja vi har ju haft det trevligt.


Varför blir jag sån här. Det är tur vi inte haft mycket kontakt senaste dagarna för då vet han iaf ingenting om mina tankar. Till slut blir de självuppfyllande liksom.


Men det är väl alltid svårt när någonting är nytt och man inte vet till 100 % att den andra är där. Men fan vad det är svårt att stänga ute alla tankar... har inte träffats på 3 veckor, han är på festival och konstant full typ.. inte vore det ju så konstigt om man trampa snett då...men som min kompis sa igår ja isf är han inget att ha iaf, vilket är sant, men argh tycker ju om honom så mycket!! 

Olidlig saknad

Fan vad jag saknar honom idag!! Tiden går lite för långsamt. Inte för att jag inte har nåt att göra. Har en hel lista med saker jag planerat att göra i veckan. Men sitter hellre och tittar på fotot av oss som står i bokhyllan ovanför datorn och lyssnar på musik som får mig att tänka på honom.


Vet inte vad jag skulle göra för att få se hans leende och känna hans hud under mina fingrar. Om mindre än 6 dygn hoppas jag få göra det iaf. Har inte fått nåt sms sedan igår fm... Ringde förut och kom direkt till telefonsvararen så antar att hans batteri dött nu. Hoppas han kan hitta nånstans o ladda den på Roskilde. Klarar mig inte gärna en vecka utan att höra av honom + att vi måste bestämma när och hur jag ska komma till Sthlm.


Igår slog nämligen den fina tanken mig att jag skulle kunna ta samma buss som han tar från Roskilde till Sthlm, alltså hoppa på den på vägen. Frågan är om han kommer vilja det. Han kommer säkert protestera och säga att han inte vill va sunkig när vi ses. Tönt! Nåja hör jag inte av honom innan söndag när han åker tillbaka kanske jag satsar på bussen iaf så kan jag överraska honom. Tänk vilken chock han skulle få om jag klev på bussen ha ha.