SMS-maraton 2

I tisdags kväll fick jag till slut svar efter 2 dygns väntande. 

The ex: Hej igen! Sorry för mitt bortfall igen. Har varit extremt turbulent dom senaste veckorna. Framför allt sista veckan, men börjar väl ordna upp sig. Har tänkt mycket på det det senaste mer å mer. Berättade om smsen för en jobbarkompis i höstas och hon har frågat ofta om jag svarat. Men att jag inte vågat. Plus att jag hade tjej så kände att det va lite olämpligt. Tänkte att om jag inte svarar så försvinner du. Men har nog blivit tvärtom. Ju mer tiden gick å tankarna snurrade. Så tror jag att det är en stor del i att det tog slut med mitt ex. Då jag mer å mer va nån annanstans. Hon på jobbet sa förra veckan att jag har aldrig pratat om nån tjej så som om dig. Vilket fick mig att börja skriva på ett sms för miljonte gången minst och att jag tänkte skicka det nu i söndags. Men du va några timmar före mig ;) Jag känner att jag vill ge oss en chans. Men efter våra sms i söndags så började jag tveka och tänka att vi kanske har vuxit ifrån varandra. Då vi lever väldigt olika liv och har säkert hittat nya spännande saker i livet vi gillar. Men trots detta känner jag att om du än idag är min stora kärlek och det funkar. Så vet jag at det finns inget eller ingen som kan komma emellan oss. Det värsta som kan hända är att vi har vuxit ifrån varandra och att det inte funkar. Då vet vi det och kan gå vidare med bra minnen och att vi faktiskt skildes som vänner även om det va jobbigt. Eller vad tror du?

Marion: Det är precis så jag tänkt och försökte förmedla i söndags. Oavsett vad som händer tror jag att vi behöver ses för om inte annat kunna gå vidare. Men något speciellt finns det ju mellan oss då dessa känslor fortf finns kvar efter 5 år. Hoppas vi lärt oss saker om oss själva och mognat m tiden. Så här i efterhand vet man kanske mer vilka fel vi gjort. Den sista tiden när man tog varandra för givet, levde separata liv o kom ifrån varandra. Men allt det fina vi hade ihop har jag aldrig hittat med nån annan. Att du alltid känts så äkta i ord o handling. Att jag vet vad du tänker o känner utan att behöva säga det. Svårt att uttrycka i ord.

The Ex: Ja men så ja me känner. Gillat dig för ditt stora hjärta. Du har alltid känts äkta emot mig. Aldrig litat på nån tjej som dig kanske pga att du är den som förstått mig bäst. Du har alltid tittat på mig med en sån trygg blick. Det största du gjort i mina ögon va att dyka upp på ***** begravning. Aldrig varit så sårbar som då men du va bara bäst. Nått jag kommer minnas resten av mitt liv. Glad att jag dela det med dig. Sedan har man ju många andra kanske roligare å bättre minnen med dig men den tar jag med mig i hjärtat

(The Ex's mamma stack när han var 10 och ***** tog hand om honom mycket efter det och blev som hans extramamma. Så det var en person som stod honom otroligt nära. Han dog -03 då jag och The Ex sagt upp kontakten efter att nästan ha blivit ihop 1,5 år tidigare. Vi visste att vi aldrig skulle kunna ha normalt fungerande förhållanden med någon annan om vi fortfarande hade kontakt)

Marion: Tack! Sitter nästan lite tårögd här =S Det var en självklarhet för mig att va där för dig! Minns när jag läste att han dött o jag bara tog upp telefonen o ringde direkt trots vi inte haft kontakt på 1,5 år. Minns också att jag ringde dig direkt efter mina föräldrar berättat att de skulle skiljas. Du e så sjukt stor del av mitt liv. Så många viktiga ögonblick vi delat. Och apropå ditt förra sms trodde jag du va singel när jag skrev i somras annars hade jag aldrig skrivit. Ville inte förstöra för dig om du lyckats gå vidare o hade ett fungerande förhållande.

The Ex: He he blev ja me nu när jag skrev det. Jo vi har ju det J Jo det förstår jag att du inte ville förstöra nått. Jag å mitt ex försöker väl än lösa våra problem men känns som det är rätt kört. Därför det varit mycket dom senaste veckorna är väl hon å jag å mycket dig men andra saker med som hänt. Just nu vet jag vare sig upp eller ner känns det som. Försöker tänka klart komma på vad jag vill och inte. Jag försöker alltid se möjligheter och lösningar. Men just nu vet jag inte vad jag ser :/

Marion: Ja jag kan ju inte bestämma åt dig. Men verkar ju inte som du skulle kunna ge er en ärlig chans så länge du har mig kvar som ett frågetecken. Om du forts gå runt o undra hur det skulle kunna bli. Kanske klarar ditt liv efter vi ses

The Ex: Jo så kan det mycket väl vara. Klocka ord där ;) Men känns som att jag i varje tjej letar efter saker du hade/har. Kanske hittat nått men inte allt.

Marion: Vad vill du jag ska göra åt det? Jag har sagt att jag vill ses. Nu är det upp till dig

The Ex: Du behöver inte göra nått. Jojo självklart.

Marion: Men du skrev att du ville ses i ditt första sms ikväll. Förstod jag dig rätt?

The Ex: Jo klart jag vill ses en helg i X-stad (hos mig) eller vad som. Vill bara inte stressa in i nått som blir pannkaka.

Marion: Ne det förstår jag men då detta e något som växt fram hos oss båda under lång tid blir det nog inte så stressat. Ju snabbare desto bättre annars får man alltför mkt tid att förstora upp saker

The Ex: Förstora upp saker? Hur menar du?

Marion: Jag menar att om vi skulle bestämma om att ses om säg 2 mån så skulle det bli väldigt gott om tid o oroa sig, tänka för mkt på hur saker kan gå fel osv, blir svårare att bli spontan. Det är det jag menar m att förstora upp saker

The Ex: Hmm nja kanske det men kanske inte. Det ända är nog att jag skulle vara blyg å väldigt försiktig tror jag :D

Marion: Ha ha jag med =P för ja det är en stor grej. Men om du istället skulle komma hit (här skulle det stå imorn, men verkar glömt det =P ) skulle jag inte hinna oroa mig alltför mkt. Kommer inte hinna tänka ut så allt ska va perfekt o blir mindre konstlat. Har vart livrädd för o bara stöta på dig senaste åren. Adrenalin bara man gått förbi olika ställen kopplat till dig. Men jag kan inte låta den skräcken hindra mig för detta e något jag verkligen vill o borde göra

The Ex: Hehe okej. Men tror att det försvinner ganska fort. Jag får göra bort mig några gången så blir nog stämningen lättare ;) jag bits inte he he eller ja inte i vanliga fall ;) vi får se till att ha det avslappnat bara.

Marion: Nej det är klart jag vet att du inte gör. Men ja det är bara en så stor grej efter alla år. Tänkt på det dessa dagar hur jag skulle hantera det. Kommit fram till att jag tror att bara en kram skulle säga allt. Dina kramar har alltid varit så speciella för mig. Som sagt d där m äkthet o vad de förmedlar o en trygghet

The Ex: Jo så sant så. Så får ge dig en riktig "TheEx"kram ;) så känns det nog bättre. Tror vi båda skulle vara lika nervösa.

Marion: Klart som fan. Men du känner ju mig. Bättre än kanske någon annan. Visst är jag inte precis som innan men jag hoppas den marion du känner finns kvar o då har du inget o oroa dig för

The Ex: Hehe jo du har säkert fått nån konstig dialekt nu ;) jag är nog ganska lik men har nog vuxit som person rätt mycket. Kommit på saker som inte funkar längre så man börjat med nya. Har nog blivit äldre å klokare ;)

Marion: Ha ha du får berätta allt om det där sen =P nån dialekt har jag inte. Faktiskt så neutral att ingen längre kan gissa varifrån jag kommer ha ha. Fått höra allt från Sörmland, varberg, Stockholm, norrland osv ha ha en klassade mig som överklassgöteborgska. Men tillbaka t vår ”dejt” så har du sagt flera ggr att du vill ses men hur tänker du dig rent praktiskt? Ska vi satsa på 14-15e?

The Ex: Hahaha! Okej ingen dålig spridning. Ja du har inte tänkt så mycket på det mer än att jag vill träffas och att det inte får gå för fort. Sedan löser nog sig resten självt. Själv då? Har inte kollat om det är nått den helgen

Marion: För mig är det viktigaste bara ATT vi ses. O för mig känns det viktigt att det är du som kommer hit så jag får en bekräftelse på att du verkligen menar allvar o har förändrats. Sen får saker bli som de blir. Vill bara ha det trevligt!

The Ex: Oj känns som allt hänger på mig. Jo men kommer gärna ner och kollar in X-stad igen. Klart det blir trevligt. Förändrats har jag nog gjort hoppas bara till det bättre ;)

Marion: Förlåt om du tycker jag sätter press på dig. Jag känner bara att om jag inte ens kan få dig att komma hit kommer det aldrig fungera mellan oss.

The Ex: Mm. Självklart vill jag komma ner. Vågar inte säga när än bara. Känns som du tvivlar på vad säger å mig.

Marion: Ja din tystnad gjorde mig nog tyvärr påmind om de gånger jag fått styra upp saker för att de skulle hända trots att du sagt att du velat utan o göra något åt det =S

The Ex: Hmm okej

Marion: Jag är bara ärlig mot dig. Måste tänka på mitt o vårt bästa

Efter det har jag inte sparat resten av våra sms. Jag bytte ämne därefter då jag kände mig som en tjatkärring och nej vi har inte kommit närmre någon planering. Smsade idag och frågade om det, men utan svar. Ringt några ggr idag också, men fegisen svarar inte... Men i övrigt har vi smsat varje dag under veckan, men inte om något seriöst direkt. Lite om vad vi gjort under de här åren och sånt. 

Fick jobbet!!!!! :D

Fick besked igår morse att jag trots allt fick jobbet jag var på intervju för förra veckan. Fick ju först ett nej, men att jag fått reservplats (någon av de andra som fått ja har 10 dagar på sig att säga ja). Hade i princip gett upp hoppet.

Så satt jag igår morse på väg från Gbg. Var hemma på en snabbvisit över några timmar. Vaknar till strax före 8 och slösurfar i mobilen in på min mail och där ser jag det. Erbjudande om jobbet! Galet! Från yrvaken var jag helt klarvaken och ringde mamma direkt. Sedan blev det mass-sms till minst 20 pers. Upp på facebook osv. Lite som en födelsedag där. Vet inte hur många grattis jag fick igår ;-)

1 september börjar jag i Karlskrona =) Så nu fortsätter sökandet på den perfekta lägenheten dit jag tänkt flytta 1 augusti.

The Ex som jag hade messat med tidigare under morgonen blev förstår glad för min skull, men jag misstänker måttligt förtjust för sin egen skull i och med att jag nu blir bunden där 2 år och ääännu längre bort än vad jag är nu....

Happy, happy, happy!!!

SMS-maraton

Lika bra att posta vår diskussion här för jag blir fan inte klok på honom och kanske har ni några kommentarer och tankar kring detta.

Marion: Examen 1 juni. Sen flyttar jag troligtvis till karlskrona. Börjar om livet på nytt en tredje gång.

The Ex: Hmm ska jag vara ärlig?

Marion: Du ska alltid vara ärlig!

The Ex: Det är jag. Men vet inte om du vill tro det jag har tänkt de senaste månaderna :/ 

Marion: Varför skulle jag inte det? Du har ett försprång genom att veta vad jag tänkt.. Blivit en del sms i tid och otid

The Ex: He he jo sant. Borde inte skriva nu med dig pga att jag druckit. Men jag o "katten" ligger här i sängen och myser. Jag har tänkt skriva tusen gånger minst!!! Men varje gång har det varit nåt som får mig att backa :/ Inte för att jag vill det. Men ju mer tid har gått så har jag blivit mer säker på att du glömt och gått vidare. Inte för att jag vill det :/

Marion: Ja jag är spiknykter iaf så jag står för allt jag skriver. Du tycker mina sms talar för att jag glömt =P ? Kom på att "katten" fyllde 7 i veckan förresten =) Dessutom läser jag just nu en bok som påminner så otroligt mycket om dig. Så du har varit med mig i veckan. Blivit extra mycket senaste halvåret pga vägskälet jag står i nu. O sen brukar jag tänka på dig när jag e ute o övningskör, vilket jag började med allra första gången i julas. Tänker att nu skulle The Ex se mig :P

The Ex: Okej då är jag i underläge nu då ;) Nja kanske inte, men många mån sedan du skrev nåt så har tänkt att du gått vidare för gott. Jo han börjar bli gammal gubbe nu ;) Oj vad är detta för bok? Jaså har du börjat att köra bil va kul. Men kan inte gå bra utan en racerförare som mig jämte ;)

Marion: he he jag får se till att utnyttja ditt hjälplösa tillstånd. Skickade iofs sms senast på Rammstein för en månad sedan. Deras musik får mig alltid att tänka på dig o att åka bil snabbt. Innan dess var nog i december. Har själv planer på att skaffa katt när jag flyttat. Har två st på g =) 8-åriga honor, innekatter. Tyckte alltid synd om "katten" som va ensam på dagarna. Sökt jobb i karlskrona. Var på intervju i onsdags, men fick inte jobbet. Har dock reservplats, men får annat jobb annars. Jobbade där i somras, mest av en slump, o trivdes väldigt bra. Jättevacker stad. Tittade på lägh i torsdags. Boken heter Den man älskar. Handlar om en kvinna 30+ som några mån efter hon gift sig springer på sitt ex o allt kommer upp til ytan igen o hon kan inte sluta tänka på honom o börjar ifråga sätta sitt val/sin man. Det har alltid varit min stora skräck att jag ska gifta mig o skaffa barn o springa på dig sen. Att jag aldrig ska komma vidare. Alla vägar leder alltid tillbaks till dig. O ibland har jag önskar du var död så att jag aldrig skulle behöva ha alternativet och behöva tänka tänk om... Jag tyckte det var dags nu, 10 år efter alla andra. Ska jag flytta till bushen måste jag ha möjlighet att fly. Min körlärare säger iofs att gaspedalen är min största fiende =P

Sedan fick jag inget svar och skrev: Vad har du tänkt på senaste månaderna? Jag pratar bara på om mig själv. Är lite för bra på det som du vet =S
Men då hade han nog somnat för fick svar igen sen vid 11 dagen efter. Bör tilläggas att vår sms-konversation startade vid halv 5 på lördagnatten. 

The Ex: Okej mycket att svara på =D Hmm Rammstein ville jag mer än gärna gå på, men hade ingen att gå med. Och ditt sms har jag inte fått. Sista jag fick va 7/12 tror jag. Kul att du funderar på katt/katter =) Okej låter som du har din flytt klar och att det är nåt du vill göra. Mina tankar slutar alltför ofta på dig. Ju mer tiden gått sedan i somras så har det blivit mycket värre. Även innan så tänker jag på dig och oss hur det va. Att jag använder det vi hade som nån sorts mall i nya förhållanden. men att det inte har varit nån än som har kunnat ta din plats, framförallt inte i mitt hjärta. Även om jag många ggr har önskar att radera dig. Jag har insett att jag kommer aldrig mer få dig och jag måste nöjd mig med nån annan. Du va och kommer alltid vara min pusselbit. Blir väldigt rädd ibland när jag tänker tillbax att du hade så galet rätt om oss långt innan jag tog dig till mitt hjärta.

Marion: Om ingen annan vill gå får man dra själv. Gjorde jag på slipknot för några år sedan =) Kan tänka mig att smsen försvann där inne för var svårt att skicka osv m så mkt folk. Var faktiskt både i Sthlm och köpenhamn. Det här med flytten har växt fram senaste månaderna. Man måste ju ta vägen nånstans o jag vill va på mindre ställe och helst inte jobba för stor arbetsgivare. O så vill jag ha nära till landet! Närmsta vännerna flyttar till Sthlm resp till sin hemstad på östkusten och inget av det känns aktuellt för mig. Så då får jag göra min egna grej o starta om på nytt =S Vet precis vad du menar med mall. Samtidigt som den man träffar inte har det alltför lätt att "komma ikapp". När man vart ihop 3 år och dessutom varit nära vänner flera år utöver det. Jag vet att man gärna idealiserar så här i efterhand speciellt ju längre tiden går. O det sägs ju att det ska va nåt speciellt m sin ungdomskärlek. Va fan jag börja ju gilla dig när jag va 13! Man känner sig löjlig när man inte kan gå vidare. Jag vet ju att jag är en annan person nu. Troligtvis bättre =P Om vi från början va olika (mvg-tjejen o värstingen ha ha) så är det nog inte mindre nu när alla man umgås med är högutbildade. Fast jag har alltid letat efter andra kvaliteter. Man kan va smart utan att va duktig på matte. Ogillar när folk e präktiga o håller på med finkultur. Mina vänner brukar mobba mig för att jag fortf springer efter hantverkarna ha ha. Vet att du va rädd att inte passa in o inte va bra nog, men mitt ex (enda efter dig) e ju också elektriker =P Jag har aldrig ångrat mitt beslut att göra slut när jag flyttade. Jag behövde det. Satsa allt på att träffa nya vänner o växa som person. Du vet hur mycket jag led av att bara vara din flickvän utan egna vänner o eget liv. Jag har fått leka av mig o levt mitt singelliv (hade ju pojkvänner oavbrutet från 15-21 år). Men man tröttnar rätt snabbt efter x antal one night stands osv. Har iaf haft tur att mina två bästa tjejkompisar också vart singlar för de flesta i klassen e numera sambo o förlovade =S Efter alla misslyckade försök att hitta någon ny kommer tankarna allt oftare tillbaka på dig. Är det bara en drömbild? Eller skulle det kunna finnas något där på riktigt igen? Jag vet inte. Oavsett kan jag aldrig sluta älska dig.

The Ex: He he jo sant,men tråkigt att dra själv bara. Du skulle sagt till ;) okej men det förstår jag att du ville o att du nu i efterhand ser hur du vuxit som person. Förhoppningsvis till en bättre ;) Jag har haft två tjejer sedan dig, men den ena bedrog mig åtta månader fick jag veta efter jag gjort slut o nu den sista så växte vi ifrån varandra. Jag håller med dig man har varit runt men det är inte nåt som ger mig nåt längre. Börjat mer o mer söka nåt riktigt o seriöst. Åren går folk skaffar barn o flyttar bort. Jag ser mig själv som att jag har nog vuxit mycket som person. Jag uppskattar det lilla i vardagen och försöker njuta på så många sätt jag kan. Jag önskar bara att man hade the one vid min sida som är allt. Väldigt ofta så önskar jag att du inte flyttade så långt bort. Kanske nu ännu längre bort igen. Att jag inte tog chansen o att jag kommer ångra mig resten av mitt liv. Vad vet jag vi kanske inte funkar alls idag o att man lever i det förgångna. Men då jag ser mig själv så ser jag inte att det inte skulle funka. Men glad att vi kom hit o att vi bekräftat varandras tankar att vi tänker samma sak än

Marion: Det blir vad man gör det till! I januari förra året åkte jag själv till Marrakech. Ville fira att man klarat jobbigaste terminen på läkarprogrammet o åka t värmen. O ingen ville/kunde åka med. Nog den bästa resa jag gjort. Blev helt förälskad i stället. Va ihop m mitt ex 8 mån, men det gick inte ha några konflikter m honom då han aldrig tyckte han gjorde fel.. Han ville inte lösa problem o gjorde slut o träffa en ny efter 2 mån.. De är sambo o förlovade nu. Ja jag vill absolut stadga mig nu. Letade efter seriöst hela förra året, men det verkar bara vara bottenskrapet kvar då de vettiga redan stadgat sig. Hade hoppats på barn före 30 vilket känns alltmer avlägset. Trodde du hade läst mellan raderna i de smsen jag skickat sen i somras. Att jag nu skulle flytta o att du hade en chans att påverka, men du svarade aldrig... Så jag bestämde mig för karlskrona. Det är inte för sent att ta chansen att förändra. Man måste våga för att vinna! Hur mycket det än skrämmer mig är jag öppen för det mesta. Vill du se vad som finns där är du välkommen hit när du vill. Oavsett kanske vi behöver det för att få ett avslut o inse att man vuxit ifrån varandra o att det bara e en drömvärld. Eller så har vi inte det =S

The Ex: okej okej. Vågat att dra iväg så, men låter skoj. Jo kanske det man kan vara efterklok. Hade vart kul att göra en helg eller nåt med dig. Men kanske hade vart konstigt med om alla känslor kom fram igen o inte för dig eller så. Men känns rätt dumt nu när du i stort sett redan flyttat och bestämt dig för karlskrona. Kanske dumt att röra upp nåt som kanske förstör den planen =/ Även om vi har förändrats eller inte så har vi ju samma tankar om varandra

Marion: Jag säger bara att jag är öppen. Det kan bli himmel eller helvete eller inget av det. Jag ger dig en möjlighet, men vill du inte ta den chansen är det ditt beslut. Om det är något/någon som kan ändra på mitt beslut är det du. Jag har tagit kontakten med dig o tagit första steget. Nu blir det nog din tur att göra något. Om det någonsin ska kunna bli något mellan oss igen kommer inte jag ge upp allt o flytta till dig. Du måste våga offra något/mycket. Våga ta chanser. Annars halkar vi tillbaka till där jag e ditt bihang o det vill jag inte. I dagsläget så kommer jag nog flytta till karlskrona närmsta halvåret iaf. Sedan sökar man jobb på nytt i oktober. Först då har jag bundit upp mig de närmsta två åren. Fram till dess har du chans att kunna påverka. Kan ju söka jobb på andra ställen med. Vi går båda två o undrar. Jag hade gärna sett vad som finns. I slutänden handlar det bara om att våga ta risken/chansen

The Ex: Hmm jo självklart så måste man ju chansa. Men vet inte om jag är beredd att flytta här ifrån jobb, vänner o familj. Även om det skulle funka klockrent mellan oss. Mitt bihang skulle du aldrig bli. Okej, men känner att jag inte vill stå i vägen för dina planer heller. Du verkar väldigt målmedveten och vet vad du vill. Jag har hamnat i nån svenssonrutin. Jobbar och tränar på vardagar. Avslutar kvällarna oftast ensam i soffan med serier eller film. Sedan helgerna händer allt möjligt. Festar eller konserter mm. Gillar att laga god mat, men blir sällan då jag helst delar den med nån. Börjar känna att varför kan inte jag hitta nån som älskar mig o njuter av mig o mina egenskaper. Jag är ju faktiskt en bra kille. Varför får alla svin o idioter tjejer. Att skaffa tjej är inte alls svårt, men jag vill att hon med stort H ska komma fram. Kanske är det du. Jag har nästan börjat överväga dejtingsidor eller liknande. Jag är inte typen som raggar på krogen eller så. Tycker det bara är löjligt och massa fördomar. Tänker allt oftare på vad vi gjorde för rätt och fel. Saker vi gjorde och inte. Men vilka saker vi än inte gjorde eller vilka fel vi gjorde så spelar d ingen roll. För vi gjorde nåt som va underbart djupt inne. Vi älskade varandra villkorslöst. Vilket jag aldrig känt för någon annan. Självklart vill jag kolla, testa, känna om det skulle funka idag mellan oss. Vi har båda vuxit och fått mycket erfarenheter sedan vi sågs senast. Vilket har format oss till nya personer. Min största förändring är nog att jag har blivit mer medveten och öppen mot mig själv. Ser jag ett problem så löser jag det. Inte stänger mig inne eller skjuter det framför mig. Jag är typen som kämpar till sista andetaget. Vilket har fått mig att lida väldigt, typ mitt ex. Så pga det har jag nog blivit väldigt försiktig

Marion: Kom på att det kanske var dags att äta frukost =P Detta känns liksom smått overkligt efter 5 år =S Du vet alltid vad du ska skriva för att få mig att le. Som det där mailet innan jag flyttade. Troligtvis det finaste någon gjort för mig. Jag vet ju redan vad jag får o att du är en underbar kille. Förstår att det låter skrämmande att bryta upp från ditt liv. Men om man inte är nöjd med det man har kanske det är värt det. Älskar man varandra kan man lösa saker på ett eller annat sätt. Träffas vi nu kan man iaf se om det är värt att lägga tid, pengar o distans på. Känns det rätt kanske du bryter upp från ditt för en tid. Sen vet man aldrig var man hamnar. Jag låter nog målmedveten nu när jag bestämt mig. Insett att ingen gör saker åt en o även om livet inte är som jag hade hoppats får man göra det man kan o gör det bästa av det. Har blivit bättre på det. Oroa mig mindre o förändra det jag kan göra. Efter en depression 08 fick jag både medicin och samtalsterapi. Det har hjälpt mig otroligt mkt! Det som jag alltid sagt att jag skulle behöva. Man ångrar bara det man inte gjorde! Du får väl tänka på saken. Jag e ledig nästa helg. Du är välkommen! Känns det fel kan du åka hem. Känns det bra har vi helgen på oss

The Ex: He he söt du är. Jo klart man kan lösa det mesta ihop. Men vet inte om jag är typen som kan släppa o sticka så. Just nu känner jag mig negativ vilket jag sällan är. Okej va tråkigt, men skönt att höra att du kom starkare ur det. Man lär sig så länge man lever. Oj här va det snabba ryck redan nästa helg ;) Är rädd att jag är uppbokad då. Ska på konsert o biljetter är redan köpta. Men kommer ju fler helger =) Vad hade du velat göra om jag kom ner o hälsa på?

Marion: Fråga kan man alltid göra. Helgen efter e påsk o då e jag på landet som vanligt. Helgen därefter gör jag praktik i Karlskrona. Så jag kan tidigast 21-22 april isf. E iofs ledig 3-5 april före påskhelgen, men antar du jobbar då. Kändes bara som att det inte är något att vänta på. Det har vi redan gjort tillräckligt. Bara dra bort plåstret snabbt. Har inte tänkt nånting ha ha. Borde jag det. Tror vi har nog med att bara prata, umgås, laga mat, visa stan, kanske träffa nån kompis, spela tv-spel. Jag vet att du är rädd. Det var du redan då. Jag har nog blivit mer vågad. Ingen lever livet åt en så det är bara att köra på. Annars kan man stanna kvar i sin lunk o gå runt o va missnöjd o tänka vad man borde gjort

The Ex: He he jo sant. Klart jag är rädd, men minst lika nyfiken. Oj ska jag redan få träffa dina vänner ;) Vill du visa upp mig =D Nä men skämt å sido. Men låter som en trevlig helg. Ser fullt ut för oss he he. Jag kan alla utom nästa och 20-22 o inte helgen efter. Vad jag vet nu. Måste fråga en sak, nåt som jag tänkt på sedan i somras. Du va möjligtvis inte på sonisphere i somras?

Marion: Jodå visst var jag där. Vann biljetter för två så tog med mig min klasskompis som bor i Sthlm. Så bjöd han mig på dricka och mat hela dagen =) Va ju mest där för att se slipknot. Ha ha låter som vi verkligen lyckats tima varandra =P Om du vill kanske jag kan flytta min praktik till 28-29e istället så jag blir ledig 14-15e? Hade ändå halvt planer på det då en kompis har 30-årsfest den helgen, men skippar den o du kommer. Klart du skulle få träffa dem, de har nog stått ut med större nötter =P Ha ha o så får jag kamma till dig först ;)

The Ex: Men shit då var det dig jag såg =O va också där. Kul o vinna biljetter bara sådär. Gör inte d för min skull. Är väldigt mkt nu i april så lite osäker på helgerna bara. Haha ojoj här har du ju nötternas nöt ;) Kamma till? Bor du i rum i korridor eller lägenhet. Eller hur bor du?

Marion: Mycket möjligt att du såg mig. Minns bara hur svettigt det var =P Ja grejen va att helgen innan kolla jag på metallicas konsert på tv o blev sjukt sugen på konsert. Tänkte undrar när slipknot kommer t sverige igen? Så var det helgen efter ha ha och de hade en tävling på fb o jag vann. Hur ofta händer det ;) Men du kan väl kolla hur dina helger ser ut. Det är bara att boka om mitt boende. Det är knappast nåt problem o de på praktiken bryr sig knappast om vilken helg jag kommer. Sitter o kollar helger o konstaterar att det annars blir tidigast 5-6 maj o då kan det hända att jag behöver sitta med mitt examensarbete som ska in senast 10 maj. Helgen därefter e jag uppbokad. Har i ett svagt tillfälle anmält mig till Gbg-varvet =P Jag som hatar o springa. Sen är vi inne på 19-20 maj =(
Har egen lägh nu. 1a på 37 m2 i markplan m uteplats =) Samma uppgång som jag bodde i innan fast bodde högst upp i korridor då. Ja men får väl kamma till en backslick o sätta på en skjorta så du passar in ha ha. Nej skämtar bara. De överlevde ju "Darlingens" stil så ska nog gå bra =P

The Ex: Haha röta! Hmm okej får kolla och fundera lite. Jaså springer du riktigt seriöst me gbg-varvet! Jag började i somras. Min bror lura in mig på löpning. Jag kanske inte springer så mycket som jag önskar, men varvar en del med gym o fotboll. Spelade även en del bandy, men d fick jag lägga ner. Okej najs ganska stor etta då. Nästan som den jag hade då. Haha jag är väldigt öppen så d är nog inga problem. Bara dom som ska ta mig med ;) Får sätta på mig min rosa skjorta bara ;) ha ha

Marion: Jag tror jag vill byta de där helgerna iaf. Men tänk du på saken. Just nu låter det mest som att du försöker komma på ursäkter för att slippa utsätta dig för det läskiga. Och jag förstår det. Jag e också livrädd! Nja har en runda jag brukar jogga men vete fan hur jag ska komma runt 2 mil =P bara sprungit/gått en mil en gång ha ha. Nu blivit en del gym o löpband senaste tiden. Actic har öppnat ett av sveriges största gym i min källare =) me like. Ska dit nu. Inte tränat på 1,5 v =S Vart på landet o i karlskrona o haft fullt upp. Vet inte om jag vill se dig i rosa skjorta. Kräkvarning. Om vi va vänner på fb hade du kunnat se min lägh där =P Men antar du inte vågar ;)

Sedan har jag inte hört något mer från honom sedan 17-tiden igår kväll =S 

Skickade sms på nytt vid 23: 

- Det känns som detta inte hänt. Mitt huvud är i kaos. Jag som skulle skriva på mitt arbete idag. Men tänkt på dig 99% av dagen =S Overkligt

Bokade om mina praktikpass idag och skrev sedan vid 16:

- Vet inte om du dog igår =S Men ville bara du skulle veta att jag boka om med min praktik så att jag är ledig helgen 13-15 april. Hade som sagt ändå planer på att byta helg så känn dig inte pressad. Hoppas det du sa igår inte bara är snack och ingen verkstad. 

Overklighetskänsla

Är ganska säker på att jag har skrivit om The Ex här innan. Min stora kärlek som alltid finns i bakhuvudet. Att jag smsade honom i somras i ett svagt ögonblick och fick svar först 2 mån senare, men att jag sedan inte hörde mer av honom trots flera svar och att jag skrivit några ggr till sedan dess. Tänkte att han hade visat tydligt att han inte var intresserad.

Anyway så läser jag en bok nu som påminner så sjukt mycket om honom. Den man älskar heter den. En kvinna 30+ som några månader efter hon gift sig springer på sitt ex som hon inte sett sedan de gjorde slut för 7 år sedan. Hon kan inte sluta tänka på honom efter det och börjar ifrågasätta sitt äktenskap och sin man.

Det har alltid varit min stora skräck att jag ska gifta mig och skaffa barn och sedan springa på The Ex och att man skulle vara tillbaka på ruta 1. Att mitt liv skulle rasera och att alla känslor skulle komma upp till ytan. Att jag alltid skulle tänka "tänk om". Så många gånger jag har hoppats han var död så att den möjligheten inte fanns.

Det jag skulle komma till var i alla fall att bl.a. boken fått mig att tänka mycket på honom senaste veckan och inatt smsade jag honom igen. Och fick svar direkt! Blev helt ställd, skakig och genomsvett. Vi fortsatte skriva säkert en timme, sedan somnade vi. Men diskussionen har fortsatt hela dagen idag.

Vet inte riktigt hur jag skall kunna summera den här, men ja han har tänkt lika mycket på mig. Satt mig som en mall som ingen annan kunnat nå upp till osv. Det hela slutade med att jag föreslog att vi skulle ses så vi om inte annat kunde få ett avslut. Det kanske bara är en drömvärld vi lever i där man bara ser de fina sidorna. Eller så är det så att vi har ett speciellt band som aldrig försvinner, något som gör att han alltid finns kvar. Även om vi inte träffats eller haft kontakt på över 5 år. Det är ändå som att vi kan läsa varandras tankar och inte vet hur vi ska leva utan varandra.

Nu känns det hela bara helt overkligt. Att detta har hänt. Att man efter 5 år börjar skriva och vräker ut alla känslor och tankar och utelämnar sig så totalt. Men så har det alltid varit med oss. Aldrig några spel. Jag behöver inte oroa mig för att skriva hur mycket jag tänkt på honom för jag vet på något sätt att han tänkt lika mycket på mig utan att han sagt det.

Tänk om vi efter alla år och krångliga omvägar skulle sluta tillsammans i alla fall. Killen jag blev förälskad i redan när jag var 13. Som jag skrivit flera dagböcker fulla om hur mycket jag älskar honom. Som jag efter 4 år av olycklig kärlek till slut lyckades snärja. Som jag sedan var tillsammans med i över 3 år.

Ja jag skulle troligtvis kunna skriva en roman om vår relation och hur krånglig den varit genom åren och vad den inneburit för mig. Halva livet har gått sedan den där våren jag blev hopplöst kär

Dissad, men headhuntad

Va fan är det ingen som är nyfiken på hur det har gått. Nu är jag nästan lite sårad här =P

Tyvärr fick jag ett nej, men är på reservplats och de som blivit erbjudna jobbet har en vecka till på sig att bestämma om de vill ha det eller ej. Har man tur kan de ha blivit erbjudna på annat håll och tacka ja där =)

I vilket fall som helst så sprang jag ihop med några avlägsna kollegor i matsalen som ville att jag skulle komma och jobba för dem direkt. De hade hört så mycket gott om mig! Troligtvis visste de att smicker funkar på mig, för jag tänkte nog ta det jobbet om jag inte får andra besked när veckan är slut.

Fortsätt håll tummarna!!

Jobbintervju

Blev till slut tre inskickade jobbansökningar. En helseriös som jag förberedde 2 veckor i förväg och två sista minuten sökningar mest för syns skull och för att jag inte ska få lika dåligt samvete om jag inte får jobbet jag vill ha. Söker man bara ett och inte får det får man kanske skylla sig själv =P

Anyway så resulterade det i en intervju, på det stället jag allra helst vill =)
Är på plats här nu och gör praktik. Ordnade det för att visa mitt intresse och öka chanserna att få jobbet...

Imorgon är intervjun. Just nu är jag mest trött och inte så nervös. Borde kanske vara det. Funderar på om och hur jag kan förbereda mig. Vill mest bara vara ärlig och vara mig själv. Dessutom känner jag redan/har snackat en del med de som skall intervjua imorgon, vilket nog gör att jag är såpass lugn. Känns både som för och nackdel då en kompis kan genomskåda ev vita lögner och känner till ens dåliga sidor =S

Vi får se hur det går helt enkelt. Bör ha besked inom en vecka/några dagar om jag fått det eller ej. I så fall börjar jag 1 september och tar ledigt i sommar =) Gott om tid för flytt och allt praktiskt.


Samtidigt har jag ångest för mitt icke färdiga examensarbete som borde vara klart. För att träning jag borde göra för att förbereda mig för varvet osv.

Får försöka ta en dag i taget och göra det bästa av det. Nu är jag dödstrött och tänkte faktiskt försöka sova snart.

Håll nu alla tummar och tår ni har för mig!!

Summering av senaste månaden

Oj redan en månad sedan sist och ingen som tjatat på mig att jag borde skriva. Kanske behöver den där sparken i röven =P

Händer kanske inte så mycket i mitt liv. Skriver fortfarande examensarbete och tar körlektioner på dagarna och har killen här på kvällarna. Känns som det ultimata kk-förhållandet =P

Vissa tycker vi umgås för mycket eller för mycket som ett par iaf, men jag anser att det är vi själva som sätter gränserna för vad som ingår i vår "affärsuppgörelse". Dessutom är vi ju bra vänner sedan tidigare och det är vi fortfarande och då kan vi ju göra sådant som vi tidigare gjorde ihop med. Äta middag, spela tv-spel osv. Så länge vi är överens om att vi inte är ihop och inte har några förpliktelser gentemot varandra så är det väl skit samma vad vi gör om vi är överens.

Men visst vi har det bra och ibland nästan för bra, men jag känner mig fortfarande trygg i att det funkar bra. Det är så skönt att han är så lätt att ha och göra med. Tror aldrig jag bråkat med honom under de här 3,5 åren. Alltid glad och nära till skratt och inga problem. Tänker på när jag träffade "grannen" 2010 som var helt omöjlig att ha och gör med. Långsint och surade utan att vilja berätta varför och det var bara problem med honom.

Om 10 dagar skall jag lämna in mina jobbansökningar. Nervöst som tusan. Satt och skrev på mitt personliga brev i veckan. Hoppas verkligen jag får jobbet i Karlskrona. Isf börjar jag 1 september och tar nog ledigt i sommar. Hoppas på att bli klar med körkortet till dess. Går framåt. Körde motorväg igår =)

En annan bra grej med killen är att han är träningsnarkoman och ständigt peppar mig. Så senaste 2,5 veckorna har jag gymmat 4 ggr, varit på 2 pass och sprungit 2 rundor. Känns fortfarande vääääldigt långt till formen för Göteborgsvarvet om 2,5 mån så vet inte riktigt hur tusan det ska gå till.

Har hunnit med två Rammsteinkonserter också, Globen och Köpenhamn =) Sittplats i globen. Var helt grymt. Tror jag stod och hoppade nästan oavbrutet hela tiden. Hade sittplats längst ut på en kant så kunde stå upp med gott samvete utan att störa någon. Lika grym show som vanligt, men kanske lite för mycket återanvändning av gamla grejer. Fast det är ju en best off turné. Första halvan körde de bara hit på hit och man höll på och bli galen så bra det var. Andra halvan tycker jag tyvärr var betydligt svagare och där var flera låtar jag hade kunnat vara utan.

4 dagar senare gjorde vi om det i Köpenhamn. Efter att ha kört vilse och letat parkeringsplats i evighet kom vi dit. Riktigt dåligt arrangerat. När man visat biljetten kom man direkt in i hallen/ståplatsscenen där det var sinnessjukt trångt. Man var alltså tvungen att knö sig fram för att komma till garderob och toaletter (som för övrigt bestod av bajamajor..). I garderoben tog de förstås bara danska kontanter och det fanns ingenstans att ta ut sådana då kortmaskinen i baren var trasig. Fanns en bankomat utanför som jag till slut hamnade i och fick ut pengar och blev av med min jacka. Vägrade stå med den i det extremt trånga och varma rummet. Missade dock första låten. Fy satan vad varmt och trångt det var där inne alltså. Hade aldrig varit tillåtet i Sverige, med brandskyddsmyndigheter etc. Tänk då att det är på en konsert med så mycket pyroteknik att man skulle kunna elda upp hela Danmark =P När en kille bakom mig råkade spilla ut öl över min rygg blev jag först sur, men insåg sedan att det var rätt skönt och svalkande ;-) Bästa i Köpenhamn var iaf att jag hamnade nära ljudbåset i mitten och därmed den lilla scen dit bandet kom ut på slutet av spelningen och rev av tre låtar. Coolt att vara så nära. Tog massa bilder.
Något jag lärde mig var också att man aldrig ska köra bil i Köpenhamn, alt skaffa en GPS. Tror aldrig jag varit med om sämre skyltad stad. Det var ett under att vi hittade hem, men det krävdes tre pers i bilen som satt som hökar för att se en miniliten vit skylt som visade vägen till motorvägspåfarten.

Blev en lång text om ingenting det här, men så har det ju inte hänt så mycket värt att skriva om. Men snart drar det som sagt ihop sig med jobbansökning etc. Blir jag kallad på intervju sker dem veckan efter. Snabb anställningsprocess. Så inom en månad lär jag veta om jag fått jobbet eller ej. Nervöst som tusan, men tror jag har bra chanser. Håll tummarna!

PS köpte de andra skorna i förra inlägget. De med fyra olika färger. Så coola! DS