Argh kommer snart ge upp. Personen jag ville träffa igår dök förstås inte upp och jag som seriöst funderat på att försöka ta ett första steg igår, men nej då. Blir bara så förbannad och frustrerad ska det hålla på så här i all evighet. Vi har trots allt hållt på så här i en månad nu. Pallar snart inte mer. Det är inte så jävla kul att va helt galen i någon som inte tydligt kan visa att det inte kommer bli nåt eller bestämma sig för att vilja ha en. Måste jag behöva ställa honom mot väggen och ge honom ett ultimatum!?
För detta börjar snart göra ont när det känns som han leker med mitt hjärta. Han vet hur mycket jag gillar honom och ändå gör han inget för att hjälpa mig. Vi är ju trots att så jäkla nära varandra och ses/snackar varje dag. Han måste ju bry sig om jag mår dåligt liksom. Jag är ju bara så jävla kär och det är helt underbart med, för varje gång jag tänker på honom och ser honom framför mig börjar jag le och mår så himla bra. Vill hålla kvar i den känslan. Kan han inte låta mig få det?
Varför gör han så här!? Varför kan han inte bara erkänna sina känslor och låta sig själv falla? Fan för att låta sina principer styra! Låt kärleken vinna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar