Det är läskigt med kärlek och känslor. För samtidigt som det är så underbart så är det alltid en rädsla och en osäkerhet. Har man väl gett sin själ till en annan och blottat sig så är det så mycket lättare att bli skadad. Jag är rädd.
Nu har jag tillåtit mig själv att tycka honom fast jag vet att jag kanske inte borde och att det känns lite hopplöst med avståndet och allt. Och samtidigt som man tillåter sig själv att gilla någon blir man också sårbar. Rädd att han ska ångra sig, att han ska tagit sitt förnuft till fånga och inte vill ha mig längre.
Kan inte fatta det när han skriver att han inte kunde i sova i helgen för han tänkte på mig, att han inte kunnat jobba i veckan av samma anledning, att han tycker jag är världens snyggaste och säger att jag är för bra för att vara sann. Vet inte vad jag gjort på så kort tid för att förtjäna alla dessa orden och lika snabbt som de känslorna kom kan de ju försvinna.
Man blir så snabbt beroende av någon när man börjat vänja sig vid alla söta sms osv och nu när jag inte fått sms på några timmar så börjar jag undra vad som hänt om han ångrat sig och inte vill ha mig längre. Fan jag är löjlig som fan! Jag vet! Men så här var det ju med senaste killen jag träffade. Tänkte att jag va löjlig, men så från ingenstans ville han inte ses mer fast jag bara fått bra vibbar.
Jag är rädd. Tycker alldeles för mycket om honom på alldeles för kort tid och det är läskigt, men samtidigt alldeles underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar