En någorlunda början på dagen jag längtat efter i 3 veckor

Nu är det bara 5 h kvar tills han kommer!! Ska baka bröd, göra i ordning efterrätten, städa lite och sedan börja med maten innan han kommer. Så det ska nog hinnas med och så går tiden och gillar ju att städa, baka och laga mat :D Ska hinna äta lite lunch också.

Tentan är skriven och tyvärr var det väl kanske inte den typen av tenta jag hoppats på. Mycket frågor på sånt jag inte kunde och få frågor på allt det där som jag faktiskt kunde. Vi gick precis igenom svaren nu i skolan iaf och jag tror jag hamnade på runt 23 av 31 så det var ju ändå helt ok. Men inte kul när det är flera frågor man inte ens svarar på för att man verkligen inte vet och sedan flera frågor som man inte vet, men kan chansa/gissa sig till ett svar och som tur var hade jag rätt på flera av de frågorna.

Dock kunde man inte bli underkänd på tentan utan det används bara som underlag på muntlig tenta på onsdag så då blir man grillad om det inte gått bra... Så det blir till att plugga må-ons när sötnosen åkt hem igen. Men det ska nog lösa sig och sedan är det sommarlov!! Galet!

Fick också reda på idag att det blir inom hemtjänsten jag ska jobba i Norge i sommar. Visste bara vilka veckor och i vilken stad innan. Så det blir nog kul. Synd bara att det är under de veckorna som sötnosen har semester... men men sånt är livet. Nu ska jag få tiden att gå!

Jämföra sig med exen?

Varför känner man alltid sån tillfredställelse över att se bilder på killens ex och inse att man är snyggare än henne? Jag menar utseendet är ju inte allt direkt, men man vet å andra sidan inte så mycket annat som man kan jämföra sig med. Och varför änns jämföra?

Men å andra sidan får exet inte vara för fult heller för då börjar man undra vad tusen killen har för smak och om man själv ser lika hemsk ut he he. Spännande det där tycker jag.

Nu är det 28 h tills jag får hålla om älsklingen efter snart 3 veckor ifrån varandra! Gud vad jag längtar! Men först skall det skrivas tenta imorn bitti. Så ska forts plugga nu =(

Underbar ny klänning och nya skor!

Idag vart det litet shopping emellan allt pluggandet. Hittade ett par superfina skor på nätet så jag var bara tvungen att åka och köpa dem. Väl där så tänkte jag kila in på vila och se om de hade en klänning jag tidigare spanat in på nelly, men som var slut i min storlek där. Och de hade den, fast färgen jag tänkt köpa va slut så köpte den i annan färg istället, men tror den kommer passa min ljusa hy bättre iaf. Riktigt nöjd med mina fina två köp för sammanlagt 700 kr!

  

OBS Det är tyvärr inte jag på bilden

Belöning eller tröst på fredag

Om 4 dygn är han i min famn igen! Tiden går långsamt, men säkert. Har så sjukt mycket att plugga kvar och bara drygt 3 dygn på mig. Hur ska detta gå. Antagligen bra och på fredag kväll efter tentan får jag min belöning alt tröst ;-)

Snart iväg och träna igen! Älskar yogapassen på måndagkvällarna!

Hur får man tiden att gå snabbare?

140 h kvar. Gud vad tiden går långsamt. Försöker plugga duktigt för att få tiden att gå och det går stundtals rätt bra, men inte tillräckligt bra. Kan inte sluta tänka på honom och sitta och läsa alla hans söta sms, kolla på alla sexiga bilder på honom osv.

Snackar ju på telefon flera ggr om dan nu och säger gonatt osv. Allt känns så perfekt förutom just då att han bor 60 mil bort =( Men men han gör mig så lycklig nu så det skiter jag i! Snart är det sommar och då kan vi träffas en massa =)

Synder i kyrkan (OBS sex)

Smsat en del med sötnosen idag varav en del var ganska porriga sms då man ju efter att inte ha träffats på 2 veckor börjar bli rejält sugen!! 6 dagar kvar så :P

Iaf så skrev jag massa snusk och fick sedan till svar att han var på väg till en släktings konfirmation he he och att nu bara kunde tänka på sex med mig. Ännu bättre tänkte jag och skickade fler snuskiga sms och får svaret "shit jag har stånd i kyrkan!" He he svarade då att Gud nog skulle förlåta honom med tanke på att det var mig han tänkte på ;-)

Viktigt att veta om man är ihop eller ej?

Många som frågat mig nu om vi är tillsammans eller ej och nej det är vi väl inte. Har ju inget bestämt eller så. Känner inte att vi har lovat varandra något, men samtidigt skulle jag bli rätt förvånad om han träffade någon annan och jag har inga planer på att träffa någon annan heller.

Konstigt nog känner jag inte att jag bryr mig så himla mycket om att definiera oss. Kanske blir det lättare med åldern. Alltså jag vet ju vad han känner för mig och vart vi har varandra. Att vi är ett uttalat par på riktigt känns helt enkelt inte så himla viktigt.

Känner att vi har tid på oss och att man kanske vill lära känna varandra lite bättre först. Har ju bara träffats två ggr, men ringer ju och smsar varje dag osv och vi har ju sagt att vi är kära i varandra o sådär.

Svårt att fatta att det igår var 3 veckor sedan vi träffades. Allt har gått så fort, fast på ett positivt sätt och det känns som jag kännt honom flera månader. Allt känns så rätt!

172 timmar kvar

Igår bokade skrutten sina flygbiljetter hit nästa helg! Längtar!! Nu känns det ännu mer verkligt när jag vet vilken tid han kommer och allt. Så nu är det bara drygt 7 dygn tills jag får pussa och krama på honom!

Om två veckor har jag dessutom sommarlov och om allt går enl planerna åker jag till Sthlm en vecka då :D

He he smsade honom precis och under tiden jag skickar det får jag också ett sms av honom hmm. Vi måste va rätt synkade :P Trots att vi inte smsat varandra sedan typ 10 imorse. Nu plugga

Längtan, snusk och plugg i en salig blandning

8 dagar till han kommer hit och gud vad jag längtar. Tiden går så långsamt och det blir inte roligare av att jag ska tentaplugga hela dagarna till dess. Trodde det skulle hjälpa att ha något att fokusera på, men det har det tyvärr inte gjort.

Igår åkte han upp till släkt i Norrland och jag satt och skickade porriga frustrerande sms till honom he he. Eftersom jag visste att han satt där inknökad i bilen med familjen hela kvällen tihi.

Rätt nöjd med min nya bloggdesign också. Men mycket som jag tycker blivit mer omständigt nu mot tidigare, men det blir nog bättre. Nu ska jag forts läsa... blä!

Världens hetaste kille

Fick precis ett litet mms av darlingen och han är ju bara så sjukt snygg och sexig. Längtar! Bara 9 dagar tills vi ses nu. Räknar ner.

Kommer typ dreggla ner mina pluggböcker här... för att inte tala om stolen jag sitter på... ahh jag vill bara slita av honom kläderna och...

Allt utrett och allt är nu frid och fröjd

Nu har vi pratat i 1,5 h och rett ut alla missförstånd från igår. Det var nog kombination av att han va trött och att han inte frågade om saker han inte förstod eller ifrågasatte något och bara fick massa griller i sin skalle. Antagligen för att han bryr sig lika mycket med.

Så nu när vi snackade bad jag honom förklara vad han tänkt och trott osv så he he det kom ju fram rätt mycket som han helt fått om bakfoten.

Det känns skönt att ha rett ut allting nu och antagligen kommit varandra lite närmare också. Sa till honom nu att han ska säga ifrån och fråga mig och att jag svarar på allt så gott jag kan istället för att fantisera ihop massa så det bara blir massa missförstånd. Men nu skulle han iväg men va iaf som vanligt nu mot mig.

Gud så skönt det kändes och han förstod precis hur jag kännt mig hela dan och skämdes massa och bad om ursäkt, men jag förstod ju att han inte gjort det medvetet på nåt sätt. Inte tänkt tillräckligt långt bara. Så nedräkningen forts. Om 10 dagar är han här och jag kan hålla om honom igen. Längtar!

Fan vad jag är rädd

Gråter inombords och det gör ont i magen för att jag är så orolig.
Orolig för att bli lämnad och inte få en chans. Inte bli accepterad för den jag är.

Har tenta om 10 dagar, samma dag som han kommer hit. Hoppas han fortf vill komma... men iaf går ju inte att plugga när jag är så orolig och han inte svarar på mina sms.

Förstår han inte hur det känns att öppna sig för någon om något som man tycker är jobbigt och knappt kan prata om med sina närmsta vänner och sedan mötas av tystnad och att man upplever att personen inte är som vanligt. Jag är så rädd... Kan han inte smsa snart och skriva något bra så att jag vet att allt är som vanligt och han gillar mig för mig så jag kan koncentrera mig på vitt viktiga tentaplugg.

Läskigt att utelämna sina dåliga sidor

Kanske har jag gjort ett misstag, men jag är lite av uppfattningen att jag vill lägga korten på bordet direkt. Med tiden har jag blivit alltmer öppen med mitt liv.

Nåja iaf vi satt och snacka ikväll och känner att det blev på en alltför allvarlig nivå än vad jag önskat egentligen. Pratade om när jag var 15 och mådde dåligt och slutade äta osv. Att det jobbiga i mitt liv gjort mig starkare.

Det kanske låter som att jag är värsta psykfallet nu och grejen är att visst jag har mått dåligt, men det kanske låter värre än vad det är. Jag hade stora acneproblem på högstadiet och var mer eller mindre utfryst och hade inga vänner. Passade aldrig in och detta tog nog hårdare på mig än vad jag då insåg när jag som sagt hade problem att äta. Det handlade inte om att medvetet gå ner i vikt utan maten smakade bara inte längre. I samma veva skilldes mina föräldrar vilket inte bättrade på det hela heller. Och det var ju aldrig så att jag hade någon uttalad ätstörning eller något sådant, men jag gick ner 2-3 kg i vikt kanske.

Det här är så längesedan nu att jag inte känner att det trycker ner mig, men det finns där och det har gjort mig till den jag är. Sedan med förra årets depression och att jag står på lågdos SSRI (lyckopiller) avdramatiserar väl inte min historia mindre tyvärr. Även om det för mig nu bara är min lilla livrem i förebyggande syfte. Så långt kom vi dock aldrig, men ah är bara orolig för att jag satt massa grillor i huvudet på honom nu. Han verkade så tyst och konstig när vi sa hejdå och jag hatar dåliga vibbar.

Skickade ett långt sms nu iaf och hoppas jag inte förstör ännu mer genom det. Tycker oftast det är lättast att skriva av mig, men egentligen vill jag prata om det irl med honom vilket gör att jag blir mer vag när vi snackar på msn och då är jag rädd att han förstorar upp det hela och tror att det är värre än det egentligen är.

Jag vill bara göra honom glad och lycklig, men jag är den jag är och förr eller senare får han ju reda på detta eller hur. Jag hoppas han ska tycka om mig som jag är och det som gjort mig till den personen och inte bli avskrämd. Tycker det är hemskt att berätta om de här sakerna, speciellt om folk reagerar konstigt för då får det mig att känna mig ännu konstigare...
Och när jag nu sitter 60 mil bort och inte kan prata med honom eller fråga vad han tänker och reda ut saker känns det sjukt mycket jobbigare

Wiho han är kär i mig med!!!!!!! =D

Åh jag är så lycklig och med största sannolikhet helt odräglig i andras ögon. Det är sånt här man inte kan prata om med sina singelkompisar och alla mina vänner är typ singlar *suck*

Han smsade nu och skrev att han hade snackat med sin kompis (min klasskompis) och jag frågade vad de snacka om :P Han skrev då att kompisen frågat honom om han va kär i mig så jag undrade förstås vad han svarat på det :P Nu skrev han att han hade svarat ja! Vilket jag iofs redan trodde mig veta, men iaf :D

Hmm det här inlägget låter nu som mina dagboksanteckningar från högstadiet tror jag ha ha ha.. Som sagt vi är odrägligt söta mot varandra just nu, men det kan man väl få va när man är nykär :D

60 mil för sex?!

Måste bara säga att det är roligt att flera av mina vänner frågar om det är mer än sex mellan mig och killen jag träffar. Vissa antyder att det bara skulle va sex etc. Jag kan bara inte förstå hur de tänker då. Vem skulle åka 60 mil och betala 1000 kr för att träffa någon för en helg och ha sex?

Nå låt oss tänka lite logiskt. Jag är student så min ekonomi är kanske inte den bästa. Jag är tjej och har därmed inte svårt att få sex, speciellt inte där jag bor :P Det handlar bara om hur kräsen man är. Så frågan är då hur bra det där sexet skull vara så att man är beredd att betala och åka så långt. Låter inte det lite långsökt!?

Världens finaste vill ha mig och bara mig!

Ah vill bara säga att han är helt fantastisk! Fan att han ska va så långt borta. Körde precis lite webcamsamtal. Han satt med bara handduk och vart helt otroligt sexig och snygg som vanligt så jag porra mig lite och satte på mig lite sexiga underkläder och tappade saker på golvet och sådär he he. Det gick hem.

Men vi porra oss inte bara heller. Det sades massa gulligt också :D Som att han inte vill ha nån annan än mig, att han tycker jag är helt underbar och att jag är det enda han ser när han sluter ögonen. Skickade lite slängkyssar nu innan vi sa godnatt. Bara längtar efter honom. Vill inte ha nån annan!

Ska försöka komma ihåg detta de närmaste dagarna när jag börjar känna mig nojig! Vet ju hur mycket han tycker om mig!

Rädd att ha träffats vid fel tidpunkt

Usch nu började jag känna mig lite nere och att allt känns lite hopplöst. Efter allt som hänt det senaste året är jag himla rädd för att bli sviken eller dissad igen. Vågar knappt lita på mig själv, min intuiation osv. Det kan kännas som det går bra och sedan kommer dissen av en från ingenstans. Läskigt! Vill inte vara nojig eftersom det i sig nog kan orsaka den där dissen.

Men nu sitter jag och tänker och funderar på hur tusan vi ska få ihop det. Avståndet är ju en sak, men sedan är jag rädd för att komma in vid fel tillfälle i hans liv. Han har bara varit singel ett halvår och innan dess precis som jag varit i förhållanden flera år och pratar om att han längtar efter att åka bort och festa etc eftersom han inte gjort det innan. Ska han dessutom börja plugga till hösten kommer han komma till den där nya världen som jag själv kom till fö drygt två år sedan. Jag vet ju själv hur man bara vill uppleva den nu och då och lägger allt annat åt sidan.

Oavsett hur bra det känns är jag rädd att jag som vanligt träffat nån vid fel tidpunkt och inte passar in i deras planering eller vad man ska säga.. men ska försöka hålla modet uppe och våga satsa. Vill bara inte stå i vägen för hans drömmar heller. Har ju själv varit i samma situation liksom.

Vill att tiden ska gå fort så jag får träffa HONOM!

Har nog bestämt mig nu för att inte åka. Vi pratades vid igår kväll och jag vet att han saknar mig med och gärna vill ses men egentligen har massa annat att göra och jag känner att jag inte vill komma emellan det. Sedan måste jag dessutom tänka på mig själv och min stundande tenta och åker jag bort antar jag att jag inte kommer få lika mycket gjort...

Det suger att behöva vänta 2 veckor till, men jag hoppas att de ska gå snabbt. Smsa honom idag och skrev vad jag kommit fram till och tror han tyckte samma sak. Det är svårt att säga nej och känslan är ju ändå att man vill ses fast man  logiskt vet att det kanske inte är någon bra idé, men med oss har ju liksom ingenting varit så himla logiskt. Skulle jag fundera och vara mer logisk och rationell borde jag inte änns fortsätta träffa honom etc för jag vet liksom inte hur det ska fungera. Speciellt inte i höst när jag tror jag kommer ha så mycket att läsa. Det är bara att jag tycker om honom så himla mycket och det känns så himla rätt när vi är tillsammans.

Jag hoppas bara tiden ska gå fort nu! Idag får jag min nya mobil, vilket jag ser fram emot. Blir något helt annat än jag egentligen planerat, men tror det blir bra. Lite av ett impulsköp. Inte alls likt för att vara mig, men har väl mer följt mina impulser och känslor senaste veckan kanske...Nu ska jag ta tag i mitt liv och studierna =(

För tidigt att ses igen?

Åh kan inte bestämma mig för om jag vill åka till Sthlm igen i helgen. Har min sista föreläsning på fredag och har sedan 2-3 veckors tentaplugg och det känns som att jag kan göra det var som helst. Min tanke var att kanske åka till Sthlm fre-ons nu...

Å ena sidan var jag just där och han kommer nog hit om 2 veckor, men å andra sidan längtar jag som fan efter honom och så tänker jag att om detta blir seriöst är det inte så ofta vi har chansen att ses så länge. I sommar när han är ledig jobbar jag och till hösten kommer jag ha massa att plugga och bara tid på helger etc...

Så är man samtidigt rädd för att paja något så här tidigt. Typ att man ses för mycket för snabbt... tänker att jag kan lika gärna plugga där må-ons när han är på jobbet, men å andra sidan blir jag då av med lördagen och söndagen som tentapluggsdagar. Går det dåligt i Sthlm kommer det gå ut över resterande tentaplugg. Är rädd för att han ska vara trött och ha massa att göra och att man då är grinig när man kommer hem från jobbet även om han är jätteglad för att jag är där så kan det inte slå snett om man sovit lite många dagar i rad etc etc....

Svårt val! Hade tänkt snacka med honom ikväll men han har inte vart på msn och nu är han på bio så bad honom ringa mig efter filmen så kan man iaf säga godnatt och fråga om han tänkt något mer på saken.

Fantastisk helg! Jag är KÄR!

Inlägg 300 och det finns även annan anledning att fira. Jag är så lycklig! Har haft världens bästa helg i Sthlm! Kom precis hem! Blev att jag åkte i fredags lite på impuls då som sagt. Hitta billiga flygbiljetter.

Allt har vart perfekt hela tiden och jag är kär, galen och odräglig! Vi har inte kunnat slita oss från varandra hela helgen utan bara gått runt och lett och pussat på varandra typ :D Igår var vi och bowla på en spelhall och efter bowlingen blev det lite flipper, dansmatta, bilspel och lufthockey också. På kvällen badade vi bubbelbad ihop i deras badkar och såg på film. Idag blev det långpromenad och lite annat innan det var dags att åka.

Vill bara tiden ska gå fort så vi kan ses igen. Antagligen kommer han hit om 3 veckor och innan dess ska jag ha min tenta så har massa att göra. Det är både bra och dåligt för det kan gå ut över mina studier samtidigt som studierna kan få tiden att gå snabbare. Har redan börjat planera en del för sommaren.. Det känns bara så bra och perfekt och det är som man fyller i varandras meningar nästa. Kan inte fatta att det är 10 dagar sedan jag träffade honom. Känns som vi kännt varandra flera månader. Var hemskt att åka hem men underbart att må så bra av honom iaf! Nu ska jag sova och börja ta tag i mina studier imorn.

Sthlm i helgen!

Nu har jag gjort en impulsgrej och bestämt mig för att åka till Sthlm i helgen. Blev så himla sugen och när han vart så dålig på att svara var jag rädd för att fråga rakt ut utan att känna mig för på om det var problemet.

Smsade honom att en klasskompis fått en biljett över och att jag kunde köpa den billigt om han ville att jag skulle komma. Skrev att jag förstod att det kom plötsligt men att jag tänkte att jag ändå kunde fråga. När han väl svarade ja så var sista minutenbiljetten jag tänkt boka borta!! Förbannad!

Suttit och väntat nu tills klockan skulle bli 16.28 när jag trodde de skulle släppa nya sista minutenbiljetter. Men icke! Så nu hoppas jag på 17.28. Snälla håll tummarna för mig.

Är kanske dumt att jag ljög för honom, men menade ju inget illa med den lögnen. Var det dumt gjort? Eller bara dumgulligt gjort för att jag så gärna vill träffa honom. Han verkade iaf bli väldigt glad för jag ska komma så måste hitta en biljett nu!!

Fan fan fan känns som något är fel

Usch sedan igår kväll känns det som att något är fel. Han svarade inte på mina sms igår em/kväll och kom in på msn vid 21 och berätta att han vart hos en kompis och batteriet dött. Så långt allt lugnt. Snackade lite innan han skulle sova och det kändes rätt ok då iaf.

När jag skulle lägga mig 40 min efter han lagt sig så smsade jag honom och skrev att jag va så glad för att jag träffat honom och att det gjort de senaste dagarna mycket lättare för mig när jag haft massa problem med ögonen mm.

Trodde jag skulle fått svar imorse, men inte. Tänkte han kanske var rädd att väcka mig. Väntat hela dan och inget svar och har vant mig vid att han smsat mig först varje morgon senaste dagarna. Nu 11.30 kunde jag inte vänta mer och drog iväg ett casual sms och fråga hur hans dag var. Han skrev att det var bra och tacka för smset igår. Vad betyder det då? Vadå tack för smset? Han som alltid brukar skriva att jag e så söt och gullig och att han va glad själv eller nåt sånt..

Fan fan det känns inte bra och jag är nojig som fan. Så rädd att förlora honom nu när jag vågat gilla honom. Kan inte längre lita på mig själv om jag inbillar saker eller ej. Har bara gått åt helvete med alla killar senaste året så nu tror jag det värsta. Han har nog kommit fram till att jag inte va så speciell och att det inte är värt avståndet.. faaaan. När gick det isf fel? Hade massa gullig smskontakt hela förmiddagen igår. Kanske är jag paranoid och han har en dålig dag. Jag vet ej.. Men jag är rädd!

Två händelserika dagar del 2

Ja det har som sagt varit två händelserika dagar för mig, måndag och tisdag. Måndagkvällen med akutbesök på ögonkliniken och tisdagen var egentligen rätt tråkig eftersom jag bara fick sitta hemma och vila mina ögon.

På kvällen var jag dock brottsling och satte mig vid datorn och snacka med honom. Prata om det ena och det andra och kom in på det svåra ämnet hur vi vill göra med oss. Han erbjöd sig att komma ner i sommar, men problemet är att de veckor han är ledig jobbar jag i Norge. Så jag föreslog att jag kunde komma till honom när jag är ledig i sommar och att han kunde komma hit någon helg innan dess kanske.. typ snart!

Har inte bestämt nåt, men det känns som ett stort steg att ha diskuterat det hela och att vi nog kommit fram till att vi vill ses trots allt. Att mycket talar emot oss med 60 mil emellan. Men han gör mig så himla glad och dessa dagarna med alla problem med ögonen hade vart mycket jobbigare om det inte vore för alla söta ord och att jag kan drömma mig bort. Längtar, längtar och hoppas att han kommer hit snart! Tyvärr kostar resan typ 1500 tor, men bara att han överväger det säger väl rätt mycket...

Två händelserika dagar del 1

Redan på morgonen i måndags tyckte jag det var något skumt med min syn och bestämde mig på eftermiddagen för att ta ut mina linser och ta nya. Det gick inte. Hade glasögon ett tag men högerögat var bara irriterat och rann och dona. Tänkte att det kanske var skräp på insidan av ögonlocken och tryckte därför in mina linser igen iaf och det dämpade faktiskt irritationen för ett tag.

Tog ut dem på kvällen igen eftersom jag var orolig för att jag kanske höll på att få ögoninflammation. Då började det bli ännu värre igen och blev bara mer och mer olidligt. Försökte lägga mig och sova, men det gick inte. Kunde knappt ligga still av irritationen i ögat. Ringde jourcentralen för råd och när de hörde att jag dessutom var ljuskänslig bad de mig komma in direkt till ögonkliniken.

Fick hjälp av en kompis in och vid 22.30 fick jag träffa en läkare. Mycket trevlig och duktig. Han gjorde massa undersökningar och konstaterade att jag inte hade någon infektion eller djupare skada på ögat, men att hornhinnan på både ögon var irriterad. Troligtvis pga virus i kombination med linserna.

Kom därifrån med stort ögonbandage och ögonsalva för 3-4 dagar, värktabletter och ord om att jag inte fick använda linser på en månad!! Jag som typ aldrig använder mina glasögon fick ju en aning panik, men var glad för att ha fått en ordentlig undersökning. Kom hem och kunde till slut somna och redan igår var det bättre, men fick tillbringa dagen i mörkt rum utan att läsa eller sitta vid datorn typ...

Idag har jag vart på jakt efter nya glasögon. Billigt och snabbt. Vart i över 10 affärer tror jag. Nu är jag helt slut, men har 12 par att prova iaf. Imorgon blir det beställning. Tråkig utgift och väldigt frustrerande att inte ha fungerande glasögon och syn. Speciellt när tentaperioden kommer snart. Men det kunde vart värre!

Kärlek är som att kasta sig ut för ett stup

Det är läskigt med kärlek och känslor. För samtidigt som det är så underbart så är det alltid en rädsla och en osäkerhet. Har man väl gett sin själ till en annan och blottat sig så är det så mycket lättare att bli skadad. Jag är rädd.

Nu har jag tillåtit mig själv att tycka honom fast jag vet att jag kanske inte borde och att det känns lite hopplöst med avståndet och allt. Och samtidigt som man tillåter sig själv att gilla någon blir man också sårbar. Rädd att han ska ångra sig, att han ska tagit sitt förnuft till fånga och inte vill ha mig längre.

Kan inte fatta det när han skriver att han inte kunde i sova i helgen för han tänkte på mig, att han inte kunnat jobba i veckan av samma anledning, att han tycker jag är världens snyggaste och säger att jag är för bra för att vara sann. Vet inte vad jag gjort på så kort tid för att förtjäna alla dessa orden och lika snabbt som de känslorna kom kan de ju försvinna.

Man blir så snabbt beroende av någon när man börjat vänja sig vid alla söta sms osv och nu när jag inte fått sms på några timmar så börjar jag undra vad som hänt om han ångrat sig och inte vill ha mig längre. Fan jag är löjlig som fan! Jag vet! Men så här var det ju med senaste killen jag träffade. Tänkte att jag va löjlig, men så från ingenstans ville han inte ses mer fast jag bara fått bra vibbar.

Jag är rädd. Tycker alldeles för mycket om honom på alldeles för kort tid och det är läskigt, men samtidigt alldeles underbart!

Otålig! Vill veta! Tycker inte om att vela!

Otålig och strirrig, men samtidigt en aning mer optimistisk. Har tänkt och tänkt och tänkt lite till. Huruvida jag ska fundera över en ev framtid och därmed lägga ner nu eller satsa på nuet och se vart det leder. Finns ju en risk att man förstorar upp ett problem som kanske inte änns kommer existera (vi kanske ses oså känns det inte lika bra, end of the story).

Tänker att jag har 1 månad kvar på terminen och sedan 6 veckor ledigt innan jag börjar jobba i Norge. Vill man känna efter och lära känna varandra finns det alltså ganska gott om tid till det under sommaren känns det som. Allt löser sig om man vill I guess.

Så vad vill jag och framför allt vad vill han?? Det spelar ju ingen roll om jag kommer fram till att jag nog vill ses iaf och se vad som händer om inte han vill det, men lär väl få reda på det de närmsta dagarna/veckorna antar jag. För vi kommer ju säkerligen prata mer på msn. Har redan smsat massa idag... Suck jag är fast!

Jag är bara så otålig. Jag hatar att vänta. Oavsett vad som sker i slutänden vill jag veta det nu. Antingen lägga ner och ta det eller veta om vi ska satsa. Bara veta om vi ska ses igen och kanske när så skulle jag bli lite lugnare. Hatar velandet och att inte veta nåt.

Jag vill och HAN vill med! Vad gör man då åt avståndet?

Ny rapport!

Sitter här och är lite chockad och vet inte om jag ska va skratta eller gråta. Vi snacka som sagt på msn nu och på nåt sätt kom vi in på lite allvarligare samtal en stund och han berätta att han inte kunnat sova inatt för att han bara tänkte på mig!

Så uppenbarligen verkar vi känna samma sak och samma frustration över de där 50 milen och vad tusan man ska göra när det är något som gör att man inte lägger ner direkt fast man borde.

Vet inte om detta gjorde saken värre eller bättre, men det är ju skönt att veta lite mer vart man har varandra. När man funderar mer på vad man vill och sådär

Ge sig in på djupt vatten eller dumpa direkt ?

Ångest! Vet verkligen inte vad jag ska eller vill göra. En del av mig säger att jag ska lägga ner detta innan jag kärar ner mig helt i nån jag ändå inte kan få. En annan del säger wtf kör på och se vad som händer! Inte ofta man träffar någon det känns så bra!

Jag är ju sådan att jag har lätt att planera alltför långt i framtiden. Eller iaf så tänker jag att om jag inte skulle kunna tänka mig ett distansförhållande så borde jag verkligen lägga ner nu. Så kan jag det? Verkligen inte vad jag är ute efter. Men kan inte släppa honom heller. Vet inte vad det är, men han är visst beroendeframkallande eller nåt!

Har addat honom på msn också och vi har suttit och snackat en stund. Inte bra! Kommer bara göra det värre för mig och ju mer vi pratar ju mer saknar jag honom och vill träffa honom mer!

Har tänkt så många ggr att jag inte ska ge mig in i något som jag vet är lönlöst från början. Det är väl en sak om man redan är ihop och den ene flyttar och det resulterar i ett distansförhållande... Dessutom har ju 3/4 av mina tidigare förhållanden vart mer eller mindre distans! Fan varför ska det kännas så bra då!?

Ibland är facebook underbart!

He he ibland älskar jag facebook :P Nu är vi vänner där nämligen och jag kan sitta och dreggla över alla hans bilder. Fan han är ju så jäkla snygg. Inte rättvist att han ska va så långt bort!!

Sånt där perfekt, lite snett leende som jag älskar också!! Så härligt med såna där äkta gulliga leenden som själv blir glad av att se. Alldeles för bra för att inte kunna få. Orättvist!

Lagen om allts jävlighet

Fan nu börjar bitterheten att komma! Känslan av att man aldrig kan hitta nån späds på när man för en gångs skull träffar någon man faktiskt gillar och han bor 50 mil bort! Blä!
Har smsat lite med honom både igår och idag och är säker på att båda hade velat träffas igen om det inte vore för avståndet.

Han skriver att han saknar mig och att Sthlm inte är lika bra som min hemstad :P Jag frågar när han tänker ta sitt förnuft till fånga och flytta ner hit. Han svarar när jag minst anar det och frågar om han får bo hos mig isf. Jag svarar självklart och att jag hoppas det blir snart...

Bästa valborgsragget hittills!! =)

Wiho bästa valborgsragget hittills. Har haft som tradition att få ligga på valborg. Tänkte att ja ja det kanske blir nåt, men blir det inget känns det ok. Alla one night stands känns liksom rätt meningslösa nu för tiden..

Iaf så hängde vi med en klasskompis som hade sina kompisar på besök från Sthlm. Spanade in av dem rätt snabbt. Börja snacka, avvaktade lite och sedan slog jag på stort.  Funka finfint. Vi va superfulla båda två och satt och shotta. Trevligt var det iaf. Sedan hem till mig en liten stund. Fortf full. Hade lite mys och sedan drog vi vidare till grillfest. Trevligt, men inte så händelserikt så vid 21.30 drog vi hem till mig igen. Mys.

Vakna rätt tidigt här och åt frukost och sedan bestämde vi att jag skulle följa honom hem. Kommer dit och de andra har inte vaknat. Sitter kvar och snackar medan de äter frukost. Drar ner på stan och äter glass och myser på en gräsmatta och sedan drog vi och åt pizza. Känns som man fått ovanligt mycket gjort för att vara dagen efter. Känner mig inte så deppig heller just nu iaf över att vi nog inte kommer ses igen med tanke på att han bor 5 h bort.

Lite tråkigt bara för det kändes som en av de mest intressantaste killarna jag träffat på länge. Snygg, charmig, lättpratad och mysig. Lätt att vara avslappnad med och bra diskussioner. Tror det är nån slags akademiker curse. Har funderat på det innan att det kanske är därför jag aldrig hittar nån för jag vet inte om akademiker är min grej och det är det enda som finns här. Han var elektriker precis som mitt ex då. Ja ja väldigt trevligt var det iaf och man får passa på så länge det varar. Nu drar jag till landet och njuter av det härliga vädret och ska försöka få lite pluggat också.