25 jan. 2010

Vet inte hur länge...

Vet inte hur länge jag kommer klara det här. Känner att jag nog inte accepterat det. Det som får mig att fortsätta orka leva är tanken/känslan av att det bara är första halvlek som avslutats. Att detta är en paus, oklart hur lång. Väntan på att andra halvlek ska börja. Att allt ska bli som vanligt igen. Men med ny energi, ny taktik och ny laguppställning. Älskade gubben jag vill höra visselpipan tjuta igång andra halvlek. För nu står livet bara stilla och väntar...på dig?

7 kommentarer:

  1. Att läsa din blogg för tillfället känns som att leva om mitt eget liv som det såg ut för ett par år sen. Och emellanåt fortfarande.Kan inte ge många andra råd än att fortsätta kämpa, det kanske inte blir helt bra på ett tag, men det blir bättre.Tiden läker inte alla sår, men man lär sig att leva med dem.

    SvaraRadera
  2. Är det inte skönt när man kan känna igen sig och tänka att åh så var det att vara ung he he. Typ som om jag läser en blogg av någon som är 15-20 och tänka att åh sådär var jag med då. Tur man vuxit upp och blivit klokare.Fast ibland undrar jag om vissa saker blir bättre med tiden. Inser att många som är "äldre" fortf har de problemen som jag hoppades skulle försvinna när man blev vuxen :P

    SvaraRadera
  3. Visst är det kul att känna igen sig i andra det håller jag med om :) Och ibland skulle jag kunna ge mycket för att vara 15-20 igen, trots att det inte är så länge sen. Är ju trots allt bara 25 =P Men så länge man håller sig ung i sinnet så är ålder bara en siffra, eller hur ;)Och vissa problem kommer man nog alltid att ha, spelar ingen roll hur gammal man blir.

    SvaraRadera
  4. Argh det låter ju deprimerande att du ser tillbaka på ungdomen när du läser om mitt liv.. Jag fyller ju 25 i år...

    SvaraRadera
  5. Haha, det var inte alls så jag menade xD Vi är fortfarande unga, så det så!! Det var trots allt bara ett par år sen jag var med om nåt liknande, så jag var inte helt jätteung ;) Och jag är fortfarande singel, så nu befinner vi oss i samma situation iaf, bara att jag har hunnit lite längre än dig xD

    SvaraRadera
  6. Ha ha ha! Det är bra att du är mogen och mer vuxen och kommit längre i din utveckling.Men ok jag bjuder på det. Jag gillar att bjuda på mig själv och jag kan stå för att jag kan vara rätt barnslig av mig. Kanske inte till sättet men att jag kan uppskatta att åka rutschkana, leva ett liv i rosa och läsa ungdomsromaner om tonårskärlek.

    SvaraRadera
  7. Vafan, missuppfattar du mig med flit? xD Jag menade att jag har kommit lite längre i att komma över någon =P Jag står definitivt för att jag är barnslig emellanåt, det måste man vara! Och rutschkana är skitkul!

    SvaraRadera