Sorry att jag vart dålig på att uppdatera, men flyttade förra helgen och har dels haft problem med nätet, men också haft sjukt mycket att göra.
Har haft långa dagar med föreläsningar och andra grejer på kvällarna + ikea och annat smått och gott. Helgen har också bestått av ikea och inköp och skruvande etc...
Så i övrigt har jag inte mycket spännande att skriva. Senaste inlägget skrevs i onyktert tillstånd och resulterade i ett långt sms till darlingen om att jag saknade honom och att han får sluta med sina fasoner :P Fick inget svar dock, men kan väl inte säga att jag förväntade mig så mycket.
Nu är jag lite för trött för att orka skriva något mer intelligent känner jag :P
Och sedan är jag lite ledsen att ingen kommenterat de här smsen jag fick från honom för några veckor sedan. Jag vet verkligen inte vad han sysslar med. Han vill vara vän, men beter sig inte som en sådan...
Oj oj :D Bra effekt på den där kommentaren :D Jag har ingen aning om vad jag ska skriva om sms'en, så jag har låtit bli :D Men man känner ju olika vid olika tillfällen. När man lägger sig om natten och inte har nån där så kan det ju bli jävligt ensamt. Och just då kan man ju få för sig att skriva såna där sms. Han får ju inte dit dig då men du kanske känns lite mer närvarande om han får ett svar.Men sen vaknar man och har en helt annan känsla, och ångrar eller iaf tänker att man kanske inte skulle skickat det där sms'et. Vad vet jag :/
SvaraRaderaJo det är väl så jag också har tänkt... Men samtidigt så har jag ju tidigare sagt ifrån att han bör lägga ner saker som ger mig förhoppningar. Borde han inte tänka en extra gång innan han skickar något sånt där då. Klart en känsla bara kan flyga på en, men man vet ju också att det kanske känns annorlunda när man vaknar.
SvaraRaderaSka jag vara helt ärlig så är den främsta anledningen att jag ej kommenterat sms:en att jag helt enkelt inte vetat vad jag isåfall skulle skriva.Men jag tror att man många gånger kan analysera sådant där lite för mycket. Det måste inte finnas någon väl genomtänkt plan (för att överdriva det lite) med det han skrev eller att han ens skickade sms överhuvudtaget. Det jag tycker du ska göra är att inte skriva till honom överhuvudtaget och hör istället han av sig så säg bara till honom isåfall att du inte vill att han ska göra det (oavsett om hjärtat velar i den stunden).
SvaraRaderaTroligtvis har du rättÅ ena sidan gör det mig förbannad å andra sidan ledsen och hoppfull... Härrom dagen drömde jag tom att han smsade något liknande igen... Störigt!
SvaraRaderaDet är det där hoppfulla som är så svårt, och det är mycket därför jag tycker du ska göra som jag skrev ovan. Det går nästan inte att komma vidare så länge man klandrar sig fast vid det där hoppet. Tro mig, jag vet.För jag lever inte riktigt som jag lär, jag är kass på allt det där själv. Men just därför så vet jag också att man inte ska nära sig på det där hoppet, även om hjärtat säger helt annorlunda.
SvaraRaderaJo men mitt hopp hade nog varit ute om det inte vore för hans sms mm som får mig att tro att det finns något litet kvar där hos honom... men vad vet jag.
SvaraRadera