29 mars 2010

Känslosvallningar

Känner hur allt brusar upp inom mig på nytt. Träffade precis vår gemensamme vän på lunchen. Kände hur jag försökte ignorera och stänga ute, men så frågade han hur det var och lite annat.


Ahh bara att tänka på allt igen gör mig illamående! Sitter nu med en klump i magen eller vad man ska säga samtidigt som jag skakar inombords av raseri.


Blir så förbannad när jag tänker på det hela. Vägrar ta mer skit. Samtidigt som jag blir ledsen för att jag inte känner mig uppskattad för allt jag gjort för honom. Han inser kanske inte det... Hur han kan vara och den kraft och energi jag lagt ner för att bemöta det, ta skiten osv för att jag älskar honom.


Jag kan tänka på allt jag gjort för honom när vi var ihop. Och ja jag vet att han uppskattade det, men ibland kanske inte så mycket som han borde eller som jag hade önskat. Jag gav honom allt! Jag har öppnat mig, stöttat honom i allt, gjort allt för att han ska ha det bra.


Så nej då kanske han inte förtjänar mig heller. Men gör någon det då? Ah jag vet inte. Jag är då inte perfekt, det tror jag inte heller. Och jag vill inte ha någon perfekt heller. Det tråkar bara ut mig. Jag vet ju det.


Blir så sentimental när jag tänker på allt som varit och allt går upp och ner. Ena stunden blir jag galen för att jag saknar det vi hade och andra sekunden blir jag rasande när jag tänker på hur han behandlat mig.


Jag har insett att jag nog gav honom för mycket och på så vis skrämde bort honom och gav honom den där olustiga känslan att han inte älskade mig lika mycket. För den känslan är aldrig bra/kul. Kanske är jag kvinnliga motsvarigheten till George (greys anatomy). Den där snälla killen/tjejen som på pappret är helt perfekt, men lite för snäll och i och med det tråkig. Jag vet inte...


Jag tror egentligen inte det är fel på mig. Självförtroendet är det inget fel på.. När jag tvivlar, tvivlar jag mer på att jag ska hitta någon som passar mig.


För jag vet att jag går hem hos killarna annars. Fick för övrigt mail från min bordsherre från en fest förra veckan. Ett ganska uppenbart raggningsförsak ha ha. Tyvärr är det ju aldrig de där man är intresserade av som blir intresserade av en... men jag vet att jag har "the skills" så att säga iaf... Nej nu måste jag springa..

2 kommentarer:

  1. Meh, upp med brevet då! Och analysera! :D Så vi vanliga nördar vet hur vi inte ska göra i fortsättningen :D

    SvaraRadera
  2. Varsågod! Mitt senaste inlägg för din skull :P

    SvaraRadera