En sak jag reflekterade över var när jag pratade med en gammal kollega och hon berättade att hennes katt dött i somras, något som hon förstås var mycket ledsen för. Den hade mått dåligt fram och tillbaka och det hade gjorts en del undersökningar utan att egentligen hitta något fel och till slut sluta hon äta och då bestämdes att hon skulle avlivas. Ge henne en spruta för att hon inte skulle lida. Katten var ju trots allt 15 år gammal om jag inte minns fel.
Jämför jag då denna situationen med när jag jobbade på demensboende och vi hade en gammal dement tant 80-90 år skulle jag gissa på som blev sjukare och sjukare och slutade äta. Till slut var hon bara ett litet benrangel som man trodde skulle gå sönder när man skulle hjälpa henne in på toa. Tyckte det var fruktansvärt att se henne så där och varför dra ut på det hela? Det drar ju varken hon eller anhöriga någon nytta av. Efter någon vecka fick hon till slut somna in...
Hur kommer det sig att vi resonerar på ett sätt vad gäller djur och på ett annat när det gäller människor? Vi vill väl varken att djur eller människor skall lida eller leva ett ovärdigt och inhumant liv?
Jag tycker det är fruktansvärt att de som vill ha dödshjälp inte får möjlighet till det. Rätten att bestämma över sitt eget liv.
Klart det är svårt att jämföra ett djur med en människa, men ni förstår principen.
Och ja det är svårt att utforma exakta regler för hur det skulle fungera. Det jag tycker är viktigast är att personen själv får välja hur den vill ha den. Är man svårt sjuk och döende och vill dö ska man ha rätt till det och vill man leva in i det sista ska man förstås ha lika stor rätt till det. Det handlar för mig inte om att döda av folk och bestämma vilka som har rätt att leva eller inte eller att det skall göras av ekonomiska skäl.
Svår balansgång...ditt resonemang äger sin riktighet....Men VEM ska bestämma när ett liv bör avslutas....??Anhöriga..?läkaren..? domare..? alla dom tillsammans kanske...?
SvaraRaderaJa jag får säga att det är sjukt svåra frågor. Och det är något som måste tas upp till diskussion. Det var ju med i "debatt" i dec och jag tycker ofta att motargumenten inte känns relevanta och att det bara handlar om för och emot inte hur vi skulle kunna utforma en ev lag. I programet var det uppe ett fall med en kille vars mamma hamnat i koma (minns inte exakt vad som hänt och hur läget var), men hon hade legat så i flera år och eftersom hon bet hål på tungen hade de fått dragit ut alla hennes tänder etc. Till slut hade han inte orkat med det lidandet och tyckte det var ovärdigt och han hade sett till att hon fick dö och hade fått nåt års fängelse för detta. Jag tycker det var hemskt. Fick tårer i ögonen när det berättades om situationen hans mamma var i och att han inte hade möjlighet att hjälpa henne. Hade man själv velat ha det livet? Och hade man velat att sin egen mamma/pappa låg där på det sättet? Ja det är svårt att sätta gränser. Skall anhöriga kunna bestämma (de kanske har andra baktankar) eller ska läkaren bestämma och isf hur eller skall man skriva i testamente eller ha något motsvarande donationsregistret för vad man vill om man hamnar i en sådan situation. Det är det som måste diskuteras!
SvaraRaderaJag tycker att man ska få bestämma själv..Gud vad hemskt om man ligger och plågas och bara väntar på döden..kan man inte då få välja att avsluta det?
SvaraRaderaJa jag tycker det är en självklarhet. I de situationer där man själv har möjlighet att uttrycka sin dödsönskan t.ex. i slutskedet av en svår cancersjukdom. Det är ju svårare om patienter är medvetslös. Jag tycker det är löjligt att hävda att jamen då skulle ju alla deprimerade gå och ta livet av sig, men hallå det är ju inte det som är problemet. Och självklart måste man ha restriktioner!
SvaraRaderaEn kille jag känner drabbades av en plågsam obotlig cancer. Han sköt sig själv till slut. Med en vettig dörshjälp hade han sluppit det.
SvaraRaderaDet borde vara en mänsklig rättighet att få bestämma över sitt eget liv men tyvärr är det inte så. Att få ett piller eller en spruta och bara somna in vore ju kanon. Men nä man ska pinas .....Min pappa dog på det sättet för några veckor sedan till ingen som helst nytta
SvaraRaderaOk men du tror att han hade valt dödshjälp om han hade velat eller? Vi hade nämligen en föreläsare för en månad sedan från hospice som hävdade att hon aldrig träffat någon där som ville dö, vilket jag har svårt att tro. (tråkigt med din pappa förstås)
SvaraRadera