Har en liten sötnos sovandes bredvid mig. Skulle egentligen förbereda morgondagens presentation o läsa 12 arbeten. Svårt att slita sig. Samtidigt som det påminner mig om de bästa stunderna förra året. Även om jag är förbannad och besviken nu är det svårt att glömma alla underbara ögonblick vi faktiskt delade de där första månaderna innan allt gick åt helvete.
Hatar bara när han inkräktar i såna stunder. Försöken att gå vidare som misslyckas. Minns att mitt ex hade samma problem under vårt första uppbrott. Han berättade att han hade svårt att vara med sin nya tjej utan att tänka på mig. Att det förstörde hela upplevelsen. Men jag känner iaf att det försvinner mer och mer och förstör mindre och mindre. Större möjlighet att finna ro och njuta i nuet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar