SMS-maraton 2

I tisdags kväll fick jag till slut svar efter 2 dygns väntande. 

The ex: Hej igen! Sorry för mitt bortfall igen. Har varit extremt turbulent dom senaste veckorna. Framför allt sista veckan, men börjar väl ordna upp sig. Har tänkt mycket på det det senaste mer å mer. Berättade om smsen för en jobbarkompis i höstas och hon har frågat ofta om jag svarat. Men att jag inte vågat. Plus att jag hade tjej så kände att det va lite olämpligt. Tänkte att om jag inte svarar så försvinner du. Men har nog blivit tvärtom. Ju mer tiden gick å tankarna snurrade. Så tror jag att det är en stor del i att det tog slut med mitt ex. Då jag mer å mer va nån annanstans. Hon på jobbet sa förra veckan att jag har aldrig pratat om nån tjej så som om dig. Vilket fick mig att börja skriva på ett sms för miljonte gången minst och att jag tänkte skicka det nu i söndags. Men du va några timmar före mig ;) Jag känner att jag vill ge oss en chans. Men efter våra sms i söndags så började jag tveka och tänka att vi kanske har vuxit ifrån varandra. Då vi lever väldigt olika liv och har säkert hittat nya spännande saker i livet vi gillar. Men trots detta känner jag att om du än idag är min stora kärlek och det funkar. Så vet jag at det finns inget eller ingen som kan komma emellan oss. Det värsta som kan hända är att vi har vuxit ifrån varandra och att det inte funkar. Då vet vi det och kan gå vidare med bra minnen och att vi faktiskt skildes som vänner även om det va jobbigt. Eller vad tror du?

Marion: Det är precis så jag tänkt och försökte förmedla i söndags. Oavsett vad som händer tror jag att vi behöver ses för om inte annat kunna gå vidare. Men något speciellt finns det ju mellan oss då dessa känslor fortf finns kvar efter 5 år. Hoppas vi lärt oss saker om oss själva och mognat m tiden. Så här i efterhand vet man kanske mer vilka fel vi gjort. Den sista tiden när man tog varandra för givet, levde separata liv o kom ifrån varandra. Men allt det fina vi hade ihop har jag aldrig hittat med nån annan. Att du alltid känts så äkta i ord o handling. Att jag vet vad du tänker o känner utan att behöva säga det. Svårt att uttrycka i ord.

The Ex: Ja men så ja me känner. Gillat dig för ditt stora hjärta. Du har alltid känts äkta emot mig. Aldrig litat på nån tjej som dig kanske pga att du är den som förstått mig bäst. Du har alltid tittat på mig med en sån trygg blick. Det största du gjort i mina ögon va att dyka upp på ***** begravning. Aldrig varit så sårbar som då men du va bara bäst. Nått jag kommer minnas resten av mitt liv. Glad att jag dela det med dig. Sedan har man ju många andra kanske roligare å bättre minnen med dig men den tar jag med mig i hjärtat

(The Ex's mamma stack när han var 10 och ***** tog hand om honom mycket efter det och blev som hans extramamma. Så det var en person som stod honom otroligt nära. Han dog -03 då jag och The Ex sagt upp kontakten efter att nästan ha blivit ihop 1,5 år tidigare. Vi visste att vi aldrig skulle kunna ha normalt fungerande förhållanden med någon annan om vi fortfarande hade kontakt)

Marion: Tack! Sitter nästan lite tårögd här =S Det var en självklarhet för mig att va där för dig! Minns när jag läste att han dött o jag bara tog upp telefonen o ringde direkt trots vi inte haft kontakt på 1,5 år. Minns också att jag ringde dig direkt efter mina föräldrar berättat att de skulle skiljas. Du e så sjukt stor del av mitt liv. Så många viktiga ögonblick vi delat. Och apropå ditt förra sms trodde jag du va singel när jag skrev i somras annars hade jag aldrig skrivit. Ville inte förstöra för dig om du lyckats gå vidare o hade ett fungerande förhållande.

The Ex: He he blev ja me nu när jag skrev det. Jo vi har ju det J Jo det förstår jag att du inte ville förstöra nått. Jag å mitt ex försöker väl än lösa våra problem men känns som det är rätt kört. Därför det varit mycket dom senaste veckorna är väl hon å jag å mycket dig men andra saker med som hänt. Just nu vet jag vare sig upp eller ner känns det som. Försöker tänka klart komma på vad jag vill och inte. Jag försöker alltid se möjligheter och lösningar. Men just nu vet jag inte vad jag ser :/

Marion: Ja jag kan ju inte bestämma åt dig. Men verkar ju inte som du skulle kunna ge er en ärlig chans så länge du har mig kvar som ett frågetecken. Om du forts gå runt o undra hur det skulle kunna bli. Kanske klarar ditt liv efter vi ses

The Ex: Jo så kan det mycket väl vara. Klocka ord där ;) Men känns som att jag i varje tjej letar efter saker du hade/har. Kanske hittat nått men inte allt.

Marion: Vad vill du jag ska göra åt det? Jag har sagt att jag vill ses. Nu är det upp till dig

The Ex: Du behöver inte göra nått. Jojo självklart.

Marion: Men du skrev att du ville ses i ditt första sms ikväll. Förstod jag dig rätt?

The Ex: Jo klart jag vill ses en helg i X-stad (hos mig) eller vad som. Vill bara inte stressa in i nått som blir pannkaka.

Marion: Ne det förstår jag men då detta e något som växt fram hos oss båda under lång tid blir det nog inte så stressat. Ju snabbare desto bättre annars får man alltför mkt tid att förstora upp saker

The Ex: Förstora upp saker? Hur menar du?

Marion: Jag menar att om vi skulle bestämma om att ses om säg 2 mån så skulle det bli väldigt gott om tid o oroa sig, tänka för mkt på hur saker kan gå fel osv, blir svårare att bli spontan. Det är det jag menar m att förstora upp saker

The Ex: Hmm nja kanske det men kanske inte. Det ända är nog att jag skulle vara blyg å väldigt försiktig tror jag :D

Marion: Ha ha jag med =P för ja det är en stor grej. Men om du istället skulle komma hit (här skulle det stå imorn, men verkar glömt det =P ) skulle jag inte hinna oroa mig alltför mkt. Kommer inte hinna tänka ut så allt ska va perfekt o blir mindre konstlat. Har vart livrädd för o bara stöta på dig senaste åren. Adrenalin bara man gått förbi olika ställen kopplat till dig. Men jag kan inte låta den skräcken hindra mig för detta e något jag verkligen vill o borde göra

The Ex: Hehe okej. Men tror att det försvinner ganska fort. Jag får göra bort mig några gången så blir nog stämningen lättare ;) jag bits inte he he eller ja inte i vanliga fall ;) vi får se till att ha det avslappnat bara.

Marion: Nej det är klart jag vet att du inte gör. Men ja det är bara en så stor grej efter alla år. Tänkt på det dessa dagar hur jag skulle hantera det. Kommit fram till att jag tror att bara en kram skulle säga allt. Dina kramar har alltid varit så speciella för mig. Som sagt d där m äkthet o vad de förmedlar o en trygghet

The Ex: Jo så sant så. Så får ge dig en riktig "TheEx"kram ;) så känns det nog bättre. Tror vi båda skulle vara lika nervösa.

Marion: Klart som fan. Men du känner ju mig. Bättre än kanske någon annan. Visst är jag inte precis som innan men jag hoppas den marion du känner finns kvar o då har du inget o oroa dig för

The Ex: Hehe jo du har säkert fått nån konstig dialekt nu ;) jag är nog ganska lik men har nog vuxit som person rätt mycket. Kommit på saker som inte funkar längre så man börjat med nya. Har nog blivit äldre å klokare ;)

Marion: Ha ha du får berätta allt om det där sen =P nån dialekt har jag inte. Faktiskt så neutral att ingen längre kan gissa varifrån jag kommer ha ha. Fått höra allt från Sörmland, varberg, Stockholm, norrland osv ha ha en klassade mig som överklassgöteborgska. Men tillbaka t vår ”dejt” så har du sagt flera ggr att du vill ses men hur tänker du dig rent praktiskt? Ska vi satsa på 14-15e?

The Ex: Hahaha! Okej ingen dålig spridning. Ja du har inte tänkt så mycket på det mer än att jag vill träffas och att det inte får gå för fort. Sedan löser nog sig resten självt. Själv då? Har inte kollat om det är nått den helgen

Marion: För mig är det viktigaste bara ATT vi ses. O för mig känns det viktigt att det är du som kommer hit så jag får en bekräftelse på att du verkligen menar allvar o har förändrats. Sen får saker bli som de blir. Vill bara ha det trevligt!

The Ex: Oj känns som allt hänger på mig. Jo men kommer gärna ner och kollar in X-stad igen. Klart det blir trevligt. Förändrats har jag nog gjort hoppas bara till det bättre ;)

Marion: Förlåt om du tycker jag sätter press på dig. Jag känner bara att om jag inte ens kan få dig att komma hit kommer det aldrig fungera mellan oss.

The Ex: Mm. Självklart vill jag komma ner. Vågar inte säga när än bara. Känns som du tvivlar på vad säger å mig.

Marion: Ja din tystnad gjorde mig nog tyvärr påmind om de gånger jag fått styra upp saker för att de skulle hända trots att du sagt att du velat utan o göra något åt det =S

The Ex: Hmm okej

Marion: Jag är bara ärlig mot dig. Måste tänka på mitt o vårt bästa

Efter det har jag inte sparat resten av våra sms. Jag bytte ämne därefter då jag kände mig som en tjatkärring och nej vi har inte kommit närmre någon planering. Smsade idag och frågade om det, men utan svar. Ringt några ggr idag också, men fegisen svarar inte... Men i övrigt har vi smsat varje dag under veckan, men inte om något seriöst direkt. Lite om vad vi gjort under de här åren och sånt.