18 aug. 2010

En svår balansgång

Eftersom jag själv är så ordningsam, ordentlig osv så har jag alltid sökt någon som inte är det. Har väldigt svårt för alltför präktiga och allvarliga människor. Jag vill ha sakerna på mitt sätt och om jag skulle vara tillsammans med någon som var likadan hade jag blivit galen. Dvs om han skulle skapa sina egna ordningar som jag skulle tvingas anpassa mig till alltför mycket.


Han måste kunna stå ut med mina smått neurotiska drag utan att vara en puppydoll och toffel för det är minst lika frustrerande. Han ska vara sig själv och ha egna tankar och åsikter.


Men är han å andra sidan alltför ostrukturerad och oplanerad så stör det mig också. Samtidigt som han vanligtvis blir vansinnig av mitt planerande och ordningssinne.


En svår jävla balansgång det där.


 

5 kommentarer:

  1. Haha, ja det kan man lugnt säga att det är ;)

    SvaraRadera
  2. Om du bara visste. The bad guys kan driva mig till vansinne samtidigt som de snälla bara gör mig uttråkad

    SvaraRadera
  3. Haha fan, där rök mina chanser :D

    SvaraRadera
  4. På vilken av punkterna?

    SvaraRadera
  5. utan att vara en puppydoll och toffel för det är minst lika frustrerande. Han ska vara sig själv och ha egna tankar och åsikter.Men är han å andra sidan alltför ostrukturerad och oplanerad så stör det mig också.Där! :D Toffel är jag, helt klart :) Eller jag har ju såklart en egen vilja också, men jag gillar att skämma bort :)Samtidigt så finns det inte alltför mycket som jag egentligen bryr mig om. Jag har lite av en "kommer jag bry mig om det här om 50 år"-mentalitet ;p

    SvaraRadera