9 nov. 2009

Mitt liv som blind (närsynt)

Måste bara berätta om en rolig händelse från förra helgen :P


Var ju hemma hos darlingens föräldrar och var uppe före 5 på morgonen eftersom de skulle iväg till ett tidigt morgonflyg. Stod och skulle slänga ner alla mina grejer i väskan och det var en del kläder slängda på golvet. Hade ännu inte tagit på linserna...


Får syn på något beigt som ser lite skrynkligt ut bredvid mattan och tänker att det nog är ett par trosor och böjer mig ner för att ta upp dem. Men de går inte att lyfta upp... Inom nån sekund inser jag att det inte alls är ett par trosor utan mattfransar och att det är anledningen till att jag inte kan få upp dem :P


Börjar nästan skratta för mig själv när jag står där.. Det är sjukt vad dåligt man ser ibland alltså.. Berättade det hela för darlingen sen som förstås också tyckte det var hysteriskt roligt/gulligt ha ha

4 kommentarer:

  1. Haha, ja synen när den inte är som den ska, kan ge en del roliga historier.Själv tampas jag hysteriskt när jag ska sminka mig, ser inte alls vart fransarna och mascaran sitter mer runt ögat än på fransen, tur att det finns tops.Ha en härlig dagkram / Majsan

    SvaraRadera
  2. haha... känner totalt igen mig... och det är så jobbigt ifall jag lyckats häva ner glajjorna på golvet. JAg får ropa på Al som får leta åt mig... *S*

    SvaraRadera
  3. He he det är väl det enda jag inte har problem med som närsynt :P Kommer saker däremot knappt en halvmeter från mig blir det desto svårare :P

    SvaraRadera
  4. Riktigt så illa är det inte för mig. Iaf inte när jag är hemma eller på ett ställe jag hittar väl på. Hemma lider jag aldrig av min närsynthet så länge man inte ska sitta vid datorn, titta på tv osv. Utan det är framför allt i miljöer jag inte känner väl som jag snubblar på saker och inte hittar osv för att jag inte vet exakt hur de ska se ut eller hur man ska säga.

    SvaraRadera